BIVIL i mitt hjärta

Det är en konstig känsla att vara så pass intresserad av sin utbildning att man sitter, halv elva en torsdagkväll, och surfar resurshemsidor och läser gamla ex-jobb. Lite freaky. Nä, jag lättar upp stämningen med en festlig bild.

12040-23

Det är hon som kommer till undsättning när Hootenanny singers blir krassliga.




Kommentarer:
Postat av: Kaj Svahn

HAHAHAHA. Jag måste instämma i hyllningskören, detta är förbannat rolig läsning! Jag önskar att jag också kunde skriva som du, känns som att jag har tappat allt jag en gång hade i fingrarna. Nåväl, vad jag ville ha sagt var egentligen något helt annat, (på tal om Otto):
Något av det absolut VÄRSTA jag vet är hundägare som demonstrerar sin totala brist på respekt för allt levande i sin omgivning, människor, kor, fåglar, hönor och kaniner och hönor och kaniner och hönor eller vad det än månde vara genom att låta hunden springa fritt. Jag vet inte hur många hundjävlar som kommit springande och hoppande mot mig genom tiderna, men jag vet att jag känt ett starkt obehag varje gång oavsett om det varit en liten sprallig vit ulltott, en rultig tax eller en gormande schäferjävel. Nästan varje gång har jag dessutom av hundägaren mötts av ett endera lite förläget, eller bara ett rent nonchalant flin med orden "men den är ju så snäll". Det spelar mig ingen som helst roll om hunden är snäll, om den är en valp, om den bara ville hälsa eller vad än anledningen att den rusade mot mig var - jag visste ju inte det när den kom springande. Det är inte det att jag tror att jag kommer att bli uppäten eller tagen av daga av hunden, men ända sedan barnsben känner jag obehaget i magen inför mötet, (kanske är det Zorros nafsande som fortfarande spökar). Vidare har varje hund, oavsett hur gammal, fulavlad eller väldresserad den är en mer eller mindre stark inneboende jaktinstinkt. Skulle den således råka springa på en kaninhåla eller ett fågelbo så kommer den inte att säga "ojdå, ursäkta att jag störde" utan rusa efter villebrådet. Det är således inte bara ett brott mot jaktlagstiftningen att låta hunden löpa fritt under de tider på året som viltet förökar sig utan dessutom ett helt förkastligt och respektlöst sätt att vistas i naturen!
Vad jag vill ha sagt med detta är alltså att jag kan förstå att kärringarna var upprörda över hunden, det hade jag också varit! Givetvis förstår jag att den inte ställde till någon skada, varken på kor, barn eller fasaner, men ändå. Håller givetvis också med om att det är jävligt onödigt/korkat att skälla på folk istället för att samtala med dem! (Jag är i denna situation nästan en gång i veckan när Göran gormande rusar ut ur Flommenboden för att skälla ut någon hundägare som låter hunden springa fritt, och även om de säkert passar sig för att låta hunden vara lös i närheten av Göran igen så kan jag tänka mig att de släpper lös den när de kommit upp till fyren...).
Sug på den!

10 - 4!

/Brajarn

Postat av: Erika

ja jävlar i min låda, det där var visst ett känsligt ämne. Och jo jag håller ju med dig. Men man får också se till plats och dyl. Här snackar vi inte värsta fågelområdet/naturresarvatet utan ful-ängen precis nedanför den egna tomten. Lite som att han hade sprungit några varv på åkern innan kullen där hemma och typ Käcks hade sett det från sin tomt och blivit galna. Eller nåt. Alltså, kvinnorna som skällde befann sig ungefär en åker iväg och tyckte sig se att hunden brusade upp mot korna. Vilket han inte gjorde. Helt oprovocerat alltså. Men visst, han skrämde en hare och en fasan. Men det känns också lite som att det händer i naturen. Man skrämmer varandra lite till mans. Äh nu får jag väl på nöten för det här. Slutar nu.

2006-09-04 @ 15:38:50
Postat av: Brajarn

Haha, ska inte ge dig mer på nöten. Men det var skönt att få skriva en riktig drapa!

2006-09-06 @ 13:50:32

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits