Degeberga och tågbiljetten - eller berättelsen om när allt gick fel

Denna helg var det dags för en årlig tur till spelmansstämman i Degeberga. Aldrig är skåne så vackert som på sommaren, och aldrig är något ställe i världen vackrare än vackra vackra skåneland. Det är lika förtrollat varje år att köra den fina vägen till Degeberga. Prova själva, gärna i skymning i mitten av juni. Helgen innan midsommar är det alltså spelmansstämma här varje år. Och varje år lyckas det regna. Oftast bara ett stort ös på eftermiddagen som sedan övergår i en förtrollad sommarkväll och natt, varför man oftast kan spela och dansa fram till nästa dag. Detta är en av sommarens höjdpunkter, och jag skulle verkligen önska att alla åkte en gång till någon spelmansstämma - iallafall för att prova.

Nu blev det inte riktigt så denna gången. Jag och Helena kom dit på fredagskällen och struntade i att sätta upp tältet utan bara fixade så att vi kunde sova i bilen. Hade väl fått en känsla av att någonting var på gång. Kvällen var fin och vi spelade länge i ett tält med vattenpipor. Eftersom jag inte har spelat på hela året ungefär lät det såklart förjävligt, men eftersom alla var mer eller mindre berusade lät det nog rätt illa om allihopa. Höjdpunkten var när en från Orientexpressen och en från Sågskära hakade på och det blev en del balkansväng. Balkan är bäst.

På lördagen vaknade jag av att alla hade ätit upp frukosten och skulle gå på promenad till Forsakar. Typiskt att jag alltid sover till elva och alla andra till åtta, typiskt också att ingen väcker mig utan låter mig istället följa med hungrig och yrvaken. Det blev en finfin promenad innehållandes getter, hängbuksvin, branta stup och suddiga foton. I samma sekund som vi kom tillbaka började det regna. Jag och Helena satte oss i bilkojan för att vänta ut det och bli lite mätta. Bara den ena önskade effekten uppnåddes, regnet det bara öste ned.

Och öste ned.

Och öste ned.

Till sist hade det öst så mycket att man var tvungen att vada i decimeterhögt vatten och då var det inte kul längre. Som tur var hade vi lyckats ta oss till tältet där de nya riksspelmännen fick diplom och spelade, tur eftersom det var den enda aktiviteten vi gjorde på hela dan ur folkmusiksynpunkt.

Eftersom jag är tillsammans med den finaste räddaren i nöden blev jag hämtad från en sönderregnad spelmansstämma till en myspysig kväll i Brantevik. Lyckliga jag som har en Erik. Så istället för att sitta frusen och blöt i en bil spenderade jag lördagskvällen med att spela fia med knuff och gå en promenad till kohagen och där hoppa i komockor med Theodor och Otto. Otto hoppade dock inte i komockor utan var mer intresserad av att
stirra på korna. Idag har Lars varit där med traktor för att bygga en stentrappa till huset. Jag slutar aldrig att fashineras över stora maskiner. Betyder det att jag mentalt är typ fyra år?

På tåget i Simrishamn satt jag bakom en grabb i tioårsåldern som skulle åka tåg ensam. Han satt och pratade i telefon antagligen med sin mamma och det var ungefär åtta minuter tills tåget skulle gå då jag hörde hur han med panik i rösten ropade "Men var är min biljett?!!!". Och så började han leta. Och leta. Och leta. Jag förstod hans desperation och gick genast dit för att hjälpa till. Lungt och sansat försökte jag få honom att tänka på om han hade den med sig in i tåget, om den kanske var i hans ficka eller i hans väska. Det var den inte och stora tårar hade börjat rulla ur lillgrabbens ögon. Har du kanske pengar till en ny biljett?, undrade jag, men nej det hade han inte. Vojne Vojne. Men då går jag och köper en biljett till dig (han var ju livrädd) sa jag när det var en minut kvar tills tåget skulle gå. Nu såg han framför sig hur jag skulle missa tåget och blev ännu räddare, men jag sprang ut och köpte en barnbiljett till Malmö C (som han poängterade att han skulle till. Inte bara Malmö, utan till Malmö C) och sprang tillbaka och just DÅ hittade han biljettafan.

ONGAJEVEL!! sa jag inte utan något i stil med att "sicken tur att du hittade den och nää det var inte så mycket pengar den kan man säkert återlösa". Konduktören sa att jag fick fixa det på kundcenter, men när jag kom till kundcenter var det stängt. Blir nog ingen återlösning av biljetten, men känslan i magen är god och fin. Fram för mer hjälp till medmänniskor!

12040-288
Forsakar
12040-290
Forsaregn
12040-289
Bilkojan
12040-287
Familjen Gustavssons husvagn rakt i floden
12040-292
Sol och bygge i en annan del av Såne
12040-293
Bumlingen
12040-291
Kärlek och kyssar med den snälla snälla söta

Kommentarer:
Postat av: Fabianmolly

i love this site keep it up is nice and good keep it up is nivce and good


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits