SittSet
På bara några dagar har lillsettan blivit stor. I fredags, på tioveckorsdagen, skrattade han sitt första skratt. Ha-ha lät det. Sen dess har han inte skrattat mer, men ändå. Ett skratt var det. Och så har han börjat öppna händerna och kunnat ta tag i saker helt bra under helgens gång, samt nästan börjat kunna stödja nacken när han sitter. Kolla på bilden, det räckte att jag höll honom i händerna. Iallafall en halv minut eller så. Storsettan. Kolla även in världens sötaste ben och rumpa där han sitter på kudden som för honom är stor som en soffa. Fatta att man bara går omkring och säger "Åååh" och "Kolla!" och "Gülli" jämt när man har fått barn.
Ja och sen har det hänt en massa andra roliga saker i helgen men det tyar jag inte berätta om, ska sticka på tröjan istället.
Jag förstår att det måste vara häftigt att få följa en liten varelse utvecklas så snabbt. Förresten, vad var det Storsettan skrattade åt? Drog du nåt bra skämt eller var det faktumet att han och mamma har matchande kläder? Ni är ena riktiga idyllisar!
Jag förstår att det måste vara häftigt att få följa en liten varelse utvecklas så snabbt. Förresten, vad var det Storsettan skrattade åt? Drog du nåt bra skämt eller var det faktumet att han och mamma har matchande kläder? Ni är ena riktiga idyllisar!
:) Precis som med en valp. Jag gör det fortfarande. Typ säger till Ron "Kolla kolla kolla vad sööööt evert är nu!" eller "kolla kolla kolla vad rolig han är nu" haha, inte för att jag jämför barn & hund då :) bara liiiite haha
visst är vi tjusiga?! :D Han skrattade åt att jag kittlade honom. (Kittla? Tjittla? Chittla?)
Och Marika: jag gör så jämt med katterna också. Konstigt att man får något gjort öht. haha