+1



När jag stack ner till stranden idag låg ett molntäcke över himlen och jag tänkte att det nog inte skulle bli något bad men kanske iallafall lite läsning. Jag ångrade djupt att jag inte hade kamera med mig när jag kom ner och såg ett helt spegelblankt hav och en folktom brygga. Världens vackraste dag. Men så drog det stora molnet iväg och med solen kom även folket och vågorna. Så jag fick snällt ta några dopp för att svalka en stekhet mage. Det är konstigt, resten av kroppen kan ha en normal temperatur medan magen är knallhet. När den blir så känns det som att Läppen kommer att födas fram som en jonken kokt pölsa. Sen promenerade jag nästan hela vägen hem. Det var nästan njutbart. Synd att man blir så fasligt kissnödig av att gå bara.

Hemma skurade vi byrån, svettades ut all vätska ur våra kroppar samt, för att spä på det hela en smula, drack kaffe. Billy hittar så bra platser att ligga på. Eller om hon planerade att rymma med packad väska? Kanske borde konrollera ryggsäcken så att den inte innehåller kattmat, leksaker och annat sånt som katter behöver när de ska ut på tur.

...så nä, inget barn idag heller. Imorgon ryktas det om regn. Då skulle jag kunna tänka mig att föda barn tack.

BF - eller saker man kan göra i väntan på att föda barn


Nä minsann det blev visst inget barn idag. Nu har magen blivit platt igen och de är nio månaderna var visst bara ett lur av gud. Tänk om det hade varit så, att bara en dag fanns till förfogande för födsel och sen fick man skylla sig själv om det inte blev något. Nä magen är kvar och Läppaskrället verkar trivas trots att hanhon fått utstå vild badlek i havet idag när vi var i Klagshamn och badade på ett djup som lämpar sig mycket väl för sådan. Det blev både volter, kullerbyttor och snurr under vatten. Och en hjälteinsats där jag rusade efter en badboll som flöt iväg. Ok, den verkliga hjälteinsatsen var nog killen som simmade snabbt som attan efter en gummibåt med två grabbar i som inte fattade hur man skulle paddla. De hann flyta iväg rätt långt innan badvakten till och med fick köra ut och hämta dem. Killen som simmade var sjukt trött när han kom tillbaka så det känns ok att jag stod över den insatsen. På stranden beslutade vi oss för namn på Läppen om det blir en pojke. Fullständigt med mellannamn och allt. Det får vara en hemlis tills han är född, om det nu är en han. Annars får det ändå vara en hemlis. Hehe. Lite spänning ska det väl vara.

Vi har även hämtat tvättmaskinen som vi köpt av vänner. Liten och smidig men tung som satan så den får ligga i bilen tills någon hågad hjälper till att bära upp den. Sen handlade vi när vi var sketahungriga båda två vilket resulterade i både maränger och kolasås. Obs, jag valde inte marängerna. Tycker sådana är ganska tråkiga faktiskt.

Sist men inte minst en bildkavalkad av alla djur som varit här idag. Billy var på sitt allra suraste humör när Sillen kom imorse. Det resulterade i både förföljelse och trakasserier. Lillsill är en av de snällaste och lugnaste hundarna som finns och ändå skulle Billy på'na. Taskigt. Murre å sin sida låg och pöste på den lånade byrån. Men mjukare fötter får man leta efter.


svett



Att NÅGON i denna värld kan välja att INTE ligga nere vid stranden dessa dar är för mig fullständigt obegripligt. Men tydligen gör vissa det. Erik och Jon till exempel valde att meka med Jons moped ute på gatan. Där hittade jag dem när jag kom hem från stranden där jag såklart legat hela dagen. Eller, hela dagen förresten, jag tror faktiskt att jag har gått och blivit vuxen. Min strategi förr om åren dagar som denna har varit att vakna tidigt och snabbt som attan sticka ner till havet för att få njuta maximum. Det har ju dock bara resulterat i hemsk solbränna, vattenbrist, hunger samt sveda och värk om nätterna. Min nya vuxna strategi som jag kör med detta året är att inte cykla ner till havet förrän tidigast klockan två på eftermiddagen. Kommer man dit typ halv tre kan man maxa njutningen, ligga där till halv sju sju när kvällsbrisen sveper in och bada flertalet gånger UTAN att bränna sig det minsta. Gu så smart. Jag tror lite det handlar om att försöka anpassa mig till en nyföding. De är ju sämst på att vara ute i solen, så för att jag inte ska drabbas av utomhusångesten de luxe övar jag mig på att inte ha panik över missade soltimmar. Sola kan jag göra när Läppen är stor. Just nu när natten slagit över till D-day är det fruktansvärt varmt i lägenheten. Jag fick precis äta en skål med glass för att kyla innanmätet i mig en smula och jag lovar att inatt blir det kylklamp i sängen. En födsel nu hade piggat opp en smula. De lär ju ha AC på sjukhuset.

fredag



Äntligen vaknade jag inte snuvig och rälig, äntligen kunde jag återigen cykla ner till havet med badkläder i väskan och äntligen var havet så varmt att badet var njutbart. Magen får skyddas med sjal. Den ofödde trivs tydligen bäst därinne, där den kan lukta på tarmar, njurar och levern. Jaja, gör det då. Inte mig emot att bada lite till. Fast varenda dag dyker det upp nyfödingsbilder på facebook. Alla verkar föda nu. Fubbit. På MVC igår sa barnmorskan att de i Ystad vill att man ska ha varit där på studiebesök innan om man vill föda där, så det verkar inte vara ett alternativ. Lite synd. Dock, Malmö är nog smidigast ändå med tanke på katterna och så. Så sa hon att om vattnet går ska jag lägga mig i baksätet i bilen och så ska vi köra till sjukhuset. Ojdå, synd att det ligger en stor byrå och tar upp hela baksätet och bagaget. Får bli sittligg (haha) i framsätet.

Ikväll har vi tittat på fotboll hemma hos Jon. Vrålspännande. Vi skämtade hela tiden om att utifall de skulle vinna skulle jag spontanföda i ren glädjeyra. Märkligt nog fick Matilda värsta förvärken just när matchen tog slut. Vafals, hon är ju bara i sjätte månaden. Läppen sa ingenting. Får hoppas att det inte var värre än att det gick över när de kom hem.

Djuphavet

Jag antar att jag borde skriva något om Michael J, måste erkänna att jag blev rätt chockad av nyheten. Meeen, har aldrig direkt varit något stort fan så krönikorna kan någon annan skriva..



Nä jag berättar istället om min egen dag. Detta är ju trots allt bloggen om mig själv! Hehe. Klockan elva var vi på vad som förhoppningsvis var vårt sista besök hos MVC. Läppasluringen har fortfarande inte fixerat sig, så barnmorskans tips var att jag skulle börja promenera för att liksom skaka ner hennom. Resten såg bra ut. Tjej-hjärtljud idag. 37 cm lång mage. Besöket tog ca tio minuter totalt och efteråt handlade jag frukost för mina sista slantar. Nu har jag trettio kronor kvar att leva på tills jag får ett nytt visakort. Spännande att se hur länge man klarar sig. Behöver jag tillägga att Erik handlade middag ikväll?



Så, på eftermiddagen tog jag cykeln till djuphavsbadet i västra hamnen. Jag tycker ju det är så tråkigt att promenera, så jag tänkte att om jag först cyklar en stund kanske det blir roligare att gå där jag inte brukar gå. Konstigt värre att jag hamnade just på den plats jag ALLTID är på.. (Idag var det gul flagga för den som är intresserad) (och nä, det var inte kul att promenera här heller).



Det blåste rejält och regnade en smula, så jag var ganska ensam nere vid bryggan. Jag tyckte dock att vädret var vrålskönt eftersom jag höll på att rinna bort i en liten svettpöl hemma i lägenheten. Stackars katterna ligger bara och sover hela dagarna för att de är så varma. Jag satte dem i kylskåpet en stund för att svalka ner dem, men de verkade vilja svettas för de hoppade ut direkt. Konstet.



Ja här försökte jag ta en bild på mig själv. Det brukar jag lyckas med. Jag antar att jag har blivit för tjock, för nu fick jag inte ens plats i rutan. Hej då.

39+2



Tema: mat (och sömn)

Om igår var en fuldag som blev en findag måste jag nog låta meddela att dagen idag varit tvärt om. Ok, det började sådär med en känsla av förkylning i kroppen. Typiskt, just när det är en kanonvarm dag. Det är ju inte så att det inte är tillräckligt svårt att sova ändå när det är kokhett i sängen. Iallafall kom Kari och Henny på besök över dagen och gjorde gott. Vi satt i Folkets park länge länge och träffade tex en åttamånadersbebis som hette Erika (!) och så fick Henny gunga lite och leka med en tråd. Guttans. När de hade åkt hem beställde jag och Erik mat från det Indiska stället på möllan och så åkte vi till Ribban och åt. När vi kom hem igen hittade jag inte min plånbok. Vi åkte snabbt bort till det Indiska stället igen eftersom jag insåg att jag måste ha lagt den där. Där fanns den alltså ICKE. Inte nog med att jag ska föda barn när som helst OCH är förkyld OCH har jätteont i min käke av någon anledning - nog fan skulle plånkan bli stulen också. Speciellt bra att jag inte har mitt körkort och kan legitimera mig på MVC imorgon eller på förlossningen för den delen. Eller att jag fick spärra mitt Visakort och alltså inte kan handla frukost imorgon. Buhu. Dagen går emot mig.

Oh, tur i oturen, nu hittade jag mitt pass. Tack för att jag har världens stökigaste hem men ÄNDÅ vet var allting ligger. Ha!

blåsdag

Ingen bild idag eftersom jag inte kan hitta laddaren till lilla kameran. Stora kameran vill jag inte ta med till stranden, där jag alltså har varit idag. Det blåste alldeles för mycket och alldeles för kallt för bad så efter ett tag drog jag in till stan där jag avskydde det mesta. Börjar nog bli lite trött på att vara gravid. Slår hela tiden i magen i allt, det är tex jobbigt att stanna med cykeln vid rödljus eftersom jag då slår i magen i styret. Det är trångt överallt och folk knuffas och visar verkligen ingen hänsyn i affärer. Usch. Men när jag väl satte mig i en park och löste korsord tillsammans med Erik som hade slutat jobba för dagen kändes det lite bättre. Ännu bättre blev kvällen som spenderades hos Olof och Matilda med grill och fotboll. Fuldag blev findag. Nu slår tröttheten mig och fötterna är kokheta och tjocka. Imorgon kommer Kari och Henny hit, då ska jag försöka ta en bild eller två. Until then.

I sista minuten


Bilder snodda av
Kristin

Varken jag eller Kristin hade åkt nordens högsta pariserhjul som står i folkets park innan så när vi ändå skulle ses och chilla i parken slog vi två flugor i en smäll. Höjden av smäll hade väl dock varit om hjulet hade fastnat högst opp och jag hade börjat föda. Fast med tanke på att jag hade glömt ta med kamera var det ganska turligt att det inte skedde. Vi var ensamma i hela hjulet utom på ett varv av tre då skötaren också hoppade i en korg och tog en sväng. 36 pix kostade kalaset och det var väl trevligt och kul, men nog kan man se ungefär samma utsikt om man går upp på toppen på högsta kullen i Kroksbäck. Krogsbäck? Kroksbäck?

En förtjusande trevlig eftermiddag i parken var det iallafall. Vi fick sedemera sällskap av Erik, Olof och Per. Eller om jag kanske ska säga Skånska Ingenjör, då deras företag antagligen ska heta just det. De snackade inte så mycket företag dock. Det gör de antagligen aldrig. "Företaget" är bara en ursäkt för att få chilla i parken och dricka öl.

När jag kom hem igen hade jag fått ett meddelande på facebook från Anna, en fd arbetskamrat. Det var nämligen så att när jag outade min graviditet mailade hon och sa att hon också var gravid, beräknad exakt en vecka efter mig. Meddelandet idag löd: "Jag vann!". Va tusan, jag som hade tänkt att vi skulle vara BB-polare och allt! Så nä, ingen förlossning idag alltså. Cliffhangern ligger kvar en natt till..

Midsommar på Clary-hill


På ena hållet såg det ut såhär..


..och på andra hållet såg det ut såhär.

Jag tog alldeles för få bilder på midsommarfesten, men jag kan berätta att det började i Malmö med att jag och Erik tog skruttbilen till Biltema där vi blixtlagade den på tio minuter (och det funkade!) innan vi drog till Österlen. Väl framme möttes vi av en traktor med släp på vilket det satt en hel hög av vuxna och barn. Tårtkalas med 21 pers byttes senare mot grillfest med lite färre folk då vissa skulle iväg på annat håll. Skaran som var kvar flyttade sedemera in och det sjöngs allsång (de vuxna) och det sovs (barnen samt Lars) mellan varven. Jag körde folk än hit och än dit innan vi kl 3 stöp i säng. Otto lyckades med konststycket att sova mellan mig och Erik, under täcket, hela natten. Erik vaknade till en gång då han kände något blött vid sitt ben och reste sig i panik eftersom han trodde att vattnet hade gått. Men det var bara stackars Otto som hade spytt. Hade nog fått i sig grillrester under kvällen. Otto är en mycket märklig hund förresten. Vanliga hundar blir skitglada då förste man stiger upp och så vill de gå ut och kissa och få mat. Otto låg kvar i sängen långt efter att vi alla hade stigit upp och först när klockan var halv ett på dagen masade han sig upp för att kissa en, då väldigt stor, skvätt. Och så gör han alltså jämt, inte bara när han spytt under natten. På lördagen åkte vi på tur till Stenshuvud och efteråt hämtade Clary sin nya lilla kattunge!! En liten grå supersöt katt som ska heta Molly. Tyvärr gömde den sig i sovrummet så jag och Erik hann aldrig riktigt träffa den eftersom vi åkte hem på kvällen. Nästa gång! 

Idag har vi städat och diskat och varit hos Martina på lite midsommarkalas med vännerna. Hon hade bakat en ultragod tårta, för att använda ett Bea-uttryck. Och eftersom att allt inplanerat (som midsommarfest på Österlen alltså) nu är gjort utan att ungen panikföddes i bilen på väg till Ystad kan min kropp nu slappna av och det kommer alltså att leda till att ungen kommer att födas ungefär inatt.

Eller inte.

Cliffhanger. Hehe.

38+2



Som ni ser är bilden tagen i en konstig vinkel. Eller kan det vara så att magen är SÅ STOR?? Så upplever jag den alltså INTE. En galen katt i famnen och randiga brallan på, det är så kvällarna spenderas här numer. Alla som ser räknaren till höger ser att nu har nedräkningen börjat. 10 dagar kvar. Ohlala. Menmen. Det var inte detta jag skulle skriva om idag. För det första har jag hela dagen förbannat mig själv för att jag för en gång skull inte hade kameran med mig. Just den dagen då jag hade velat ha den som mest! Vi tar det från början.

Hur dagen skulle ha varit: Jag skulle ta
AK på sommarlovstur till Sjöbo för att hälsa på Kristin på biblioteket samt Torbjörn på tidningsredaktionen. Sen skulle jag komma hem och så skulle jag, Läppen, Erik och Jon åka till Ikea på familjeutflykt.

Hur dagen blev: Jag vaknade klockan elva och såg att Erik låg och sov bredvid mig. Han insåg när han vaknade att han nog inte skulle palla åka till jobbet idag (Olof skulle ändå inte dit) då han hade läst bok till säkert halv fem på morgonen. Vi steg upp och åt frukost och sen var klockan ett. Jag lyckades övertala honom att det var osmart att jag skulle köra iväg själv till Sjöbo OM något oförutsett skulle hända, men mest tyckte jag det skulle vara kul med sällskap. Det var ju dock en jäkla tur att han ville följa med eftersom vi bara hann till Veberöd innan intrumentbrädans display blinkade av rött med ett ord: STANNA! Oj, tänkte jag och svängde av 90-vägen lite snyggt. När jag hade vridit av motorn hörde vi hur det bubblade och kände att det luktade bränt. (Mest spännande var att märka hur hjälpsamma folk är. Där stod jag (Erik satt inne i bilen just då) lutad över motorn, höggravid, och tittade i instruktionsboken samtidigt som säkert tio bilar med män i 55-årsåldern hann köra förbi. Någon som stannade? Näpp. De trodde kanske att jag var en vägpirat.)

Vägen till Sjöbo (krypkörandes i vägrenen med varningsblinkis på, med stopp ca varje kilometer för att motorn skulle svalna) tog kanske två timmar. Väl framme hade Kristin hunnit sluta och åkt hem och Torbjörn skulle iväg på uppdrag. Det var alltså bara att försöka ta sig hem igen. Kloka som vi var tog vi de minsta vägarna genom ett fantastiskt vackert skåne, över Romeleåsen och vidare genom Häckebergaskogen. Okloka som vi var hade vi ingen backupplan för hur vi skulle göra om tex vattnet skulle gå. Från min mage alltså. Sker det måste jag nämligen snabbast möjligast ta mig till sjukhuset då Läppen inte är fixerad ännu och alltså kan klämma navelsträngen. Det står till och med att jag ska ta en ambulans och måste ligga ner hela tiden. Och där krypkörde vi fram in the middle of nowhere! Haha.

Nå: vi kom hem vid halv åtta, hungriga som få. Hade ju bara frukosterat innan allt "körde" ihop sig (haha). Nu har vi ätit och sett på film och kollat bilen och insett att termostaten är trasig. Den ska vi laga imorgon innan vi kör bil till Simrishamn, tjohej. Håll tummarna på att vi kommer fram!

Sandhammaren



Marika övertalade mig att hänga med henne och Evert på roadtrip till Bea idag. Vi körde först till Sandhammaren som alltid är den vackraste stranden i Skåne. Iallafall en av de vackraste. Eller har jag bara nostalgiska barndomsminnen därifrån som har med nån god glass att göra. Säkert den med tuggummi i pinnen. Iallafall, det var vackert men inte tillåtet för hundar så vi hängde mest uppe på sanddynorna. Sen drog vi vidare till Simrishamns hamn där jag åt världens godaste sillburgare (stekt sill för tredje dagen i rad, craving?), Marika åt falafel och Evert åt lite fågelbajs från marken. Bea kom hem vid kvart i sex och då drack vi kaffe och snaskade båd glass och godis i hennes glasrum. Perfekt sommarlovsdag! Imorgon bjuder dagen på en tripp till Sjöbo om allt går vägen. Dvs, om jag vaknar i tid och tyar tanka bilen och inte bara säckar ihop och läser bok hela dagen, dvs. Eller, låt säga, föder barn, dvs.

dagarna som går och går


Jag sover allt längre om dagarna. Idag steg jag upp halv ett. Murre, som förr brukade komma och kela tidigt på morgonen, har börjat att skrapa på dörrar tidigt tidigt för att få mat. Han väcker visst bara mig har jag märkt, och jag stiger upp vid fem och vid sju och vid halv nio för att ge honom lite mat. Gör jag inte det biter han i sladdar och skrapar så det går absolut inte att sova ändå. Han försöker väl förbereda oss på vad som komma skall. Lite jobbig känsla dock att bara jag vaknar, bitterheten kommer ligga tung över Falkenbergsgatan 11 om någon månad. Hehe. Iallafall, när Erik väl stuckit till jobbet och utfodrat dem ordentligt somnar jag om och sover så gott så gott. Murre sover bredvid. Läppen sover också. Vi ska nog reda det vi två. Det är värre för Erik. Han börjar visa stressyndrom över sitt exjobb, sitt framtida jobb (om han får något) och över födseln. Det måste vara jobbigt att vara den som står bredvid och inte vet hur det känns att ha en unge i magen. Jag kan ju iallafall veta när det börjar dra ihop sig. Erik går hela tiden och tänker att det kanske är dags det kanske är dags det kanske är dags. Fast det inte är det. Men mest trött är han nog för att han läser en så spännande bok innan han ska somna att han inte kan slita sig och därför har lampan tänd till typ halv fyra på natten och sen drar han till jobbet kl nio. Inte så konstigt att han blir trött då kanske.

i väntan



Saker man kan göra en måndag i juni när man väntar på att ens unge ska födas:

- Cykla till västra hamnen och titta på vågorna. Dock inte bada eftersom vinden blåser snålt och temperaturen i havet är 12 grader.

- Skrapa en trisslott vid havet och vinna 25 kronor.

- Posta ett brev till försäkringskassan och hålla tummarna på att man får en mammapenning som är högre än 180 kr om dagen.

- Handla mat och samtidigt råka tacka ja till ett nytt telefon
abonnemang. När ska jag nånsin lära mig att bara gå förbi. Bara gå förbi.

- Komma hem och baka chokladbollar. Bli besviken över att det bara blev 17 fast det stod i receptet att det skulle bli 25. Nå, bättre än den gången jag och Bea och Kaj bakade dem och råkade ta i 3,5 dl socker istället för 3/4 dl.

- Steka strömmingar samt äta dem tillsammans med morötter och kokta nypotatisar. Plus ca 200g smör på potatisarna.

- Dricka kaffe klockan halv elva, för man är ju ändå ledig.

- Ändå känna sig sömnig kl elva. Kan tillägga att jag steg upp kl elva i morse.

- Gäsp.

bruna skor



Lite paus från bloggen men inget barn. Ni kan vara lugna. Lär ju blogga innan vi åker in, haha. Nä anledningen var ännu ett studentfirande. Denna gång mitt kusinbarn Susanne i Karlshamn. Tyvärr tog jag alldeles för få bilder för att någon skulle bli bra men det var en trevlig afton med goda tårtor, mycket regn och en sjukt fin skola som både mamma och pappa också gått på för länge sedan. Övernattning i Edenryd för mig och Erik utan katterna. De fick vara hemma ensamma och det dåliga samvetet har tyngt oss hela tiden trots att de haft kvalitetspassning av Marika. Igår åkte vi vidare till Kari och sen till Bea där vi lagade mat och sov över. Spel och regn och stora ängen. Och idag en tur till JHL där skorna inhandlades. Fina fina utan snöre. Min favorit. Bea har likadana så jag härmar henne ganska mycket men det gör inget tänker jag eftersom vi knappt nästan aldrig ses. De kan vara som ett hemligt band mellan oss istället kanske. Nu är vi äntligen tillbaka hos våra små katter som blev glada när vi kom hem. Eller om det kanske var matglädje? Det känns som att det är söndag och jag försöker att inte tänka på att jag missade Neil Young igår i Stockholm. Löser korsordet och blir boxad av Läppen istället.

37+2



Nu är det alltså trettioåttonde veckan och från och med på måndag räknas barnet inte som för tidigt fött om det skulle få för sig att födas. Det firar vi med en till såndär crazybild på hur magen ser ut om man drar in den. Helt sjukt. Kontrollen idag gav ett magmått på 36 cm och ett hjärtljud på 140. Barnets alltså. Allt såg bra ut och barnmorskan tyckte att det skulle vara hejdundrande om vi såg till att föda tex på midsommarafton eftersom det isf blir i Ystad. Det ger mig en känsla av att de lite vet att det kommer vara sjukt fullt på förlossningen i Malmö.

Läskigaste just nu: att packa en BB-väska och ha med den till Edenryd imorgon "ifallifall". Gah.

taxen laxen


Just chillin..

Liten tax har varit här idag. Först sov vi nån timme (efter att Billy hade slagit honom i huvudet ett antal gånger), sen kissade han på golvet precis sekunden innan vi skulle gå ut och kissa. När vi kom in igen efter 45 minuter (i låångsamt gemak) satte han sig direkt och bajsade på golvet. Nog om tråkigheter, på eftermiddagen gick vi (eller tja, det regnade och taxen blev kinkig och vägrade gå så jag fick bära honom större delen av vägen) till Martinas nya lägenhet och skruvade ihop möbler som hon köpt på Ikea. Dessa lediga dagar är så jäkla sköna. När Erik sliter med sitt exjobb och håller på att starta eget företag ligger jag hemma och läser seriealbum och dricker te. Såhär borde livet vara jämt. Om bara Läppen kunde komma ut ur magen också, nu sparkar han/hon liksom i midjan på höger sida. Smått obehagligt. Morgondagens aktivitet: kontroll på MVC samt middag med PLO. Lagom mycket. Så ja, kanske att jag även diskar färdigt disken som jag började på i lördags, eller om det var i fredags..

lagad!



Nämen se på den! Aldrig hade jag väl kunnat tro att man kunde åka till Babyland i Svågertorp och köpa ett speciallager till ett barnvagnshjul från -01 samt få det lagat för 60 pix. Imponerande. Se så fin den blev. Obs: katterna satte sig däri själva. Kom ut i köket för att ta ett glas vatten och möttes av denna syn. Handen upp för alla som tror att det kommer bli konkurrens när Läppen är född.

Nä fy tusan. Vi åt precis fläskpannkaka som la sig jäkligt snett i min mage. Gu vad jag mår illa. Måste lägga mig ner en stund. Återkommer imorgon när jag ska passa James hela dagen. So long.

Laga



Har sett bilder på hur Erik som kanske två- eller treåring sitter och pillar med lego eller skruvar eller dylikt på golvet i deras lägenhet i Uppsala. Han har alltså inte ändrat sin sittstil på 30 år. Dock har sakerna han pillar med förändrats en smula. Idag var det dags att ta en titt på barnvagnshjulet med trasigt kullager. Verkar bli svårt att hitta reservkullager, såklart. Ingen är väl förvånad över att barnvagnsindustrin gör det omöjligt för folk att laga sånt som går sönder. Nä köp en ny för 8000 spänn vetja! Ickje vad vi kommer att göra såklart. Vi ska nog finna på råd.

Idag har jag även hjälpt Martina att måla i hennes nya lägenhet. Det är kul att jag får höra "nej inte ska väl du som är gravid bära detta tunga" eller "nej inte ska väl du som är gravid stå så högt" jämt och ständigt. Fattar bara inte varför jag skulle bli mer benägen att antingen spontanföda bara för att jag står på en stege eller trilla ner från stegen och spontanföda bara för att jag är gravid? Nån som har en bra förklaring? Det gick bra att måla, även om Al kom dit efter ett slag och ville göra om alltihopa.

Och så har vi såklart varit och röstat. Valvakan var kul och det var härligt att se miljöpartiet gå fram så mycket som de gjorde. Man får dock en fadd smak i magen när det visar sig att resten av europa har röstat blått blått och åter blått. Suck.

Från och med imorgon måndag går vi in i vecka 38 och det är dags för upploppet. Har tvättat den lilla kläden som ska med till BB. Vi är redo.

Majas student




En kall och blåsig kväll var det studentfest i Falsterbo. Maja var snygg om få men hade skor som var trånga, elden värmde en smula, Kaj tittade med kärlek på Göran, man fick ha både mössa och vantar på sig för att hålla sig varm, maten var fantastiskt god och Henny höll sin take-away-mjölk i handen. En strålande trevlig kväll helt enkelt! När vi kom hem runt tolv på natten var vi så trötta att vi somnade nästan direkt. Har varit trött hela dagen idag också. Det måste vara vädret. Nu lagar vi kyckling med nypotatis och imorgon är det landskamp. Än så länge tycker jag att mitt långa långa lov levererar.

36+2



Dagens händelser i ordning:

- Steg upp vid sju, tog bilen till Håstad och jobbade där för sista gången. Har nu sommarlov, höstlov, jullov och vårlov. Om allt går bra och barnet inte spontandör vid födseln alltså. Känns bra, nu kan jag ta det lugnt och slippa tänka på att stiga upp tidigt nåmer innan Läppen kommer. Aahhh.

- Gick på utbildning om föräldrapenning på försäkringskassan. Bild nummer två illustrerar vad jag fick ut av det, ungefär. Det är ju helt omöjligt att veta årsinkomst när man varit lite arbetslös, jobbat heltid tre månader, studerat samt jobbat halvtid. Suck. Egentligen borde jag väl få samma dagpenning som jag har på akassan, men jag kan ju tänka mig att byråkratisverige inte kan samverka och fixa det snabbt och lätt. Ska ringa imorgon och försöka ta reda på besked tänkte jag.

- Ny magbild. Nu är det nära. Jag undrar dock mest hur jag kunde få världens mest utstående rumpa bara sådär. Eller har jag alltid haft det? Hm..

- Sist men inte minst fyller syster B år idag! OCH hon har börjat blogga lite då och då, vilket jag uppskattar möed. Den finns här. GRATTIS!

hot hot hot



Sista varma dagen på ett tag säger de. Jag måste säga att jag är rätt nöjd. Det är bra att det går lite i vågor. Regn och kyla kan vara otroligt skönt för en själ som bara MÅSTE vara ute när det är soligt. Det blir liksom inget gjort sådana dagar. Nu har jag badat och solat och läst böcker varje dag sen i fredags. Ingenting annat. Det har dessutom varit så otroligt varmt i lägenheten att jag nästan blivit galen. Igår natt plockade jag alltså på riktigt fram en kylklamp ur frysen som jag sov med tätt intill min kropp under natten. Jag mådde helt illa av värmeslag. Så om det nu blir lite regn imorgon är jag inte den som är den. Jag har bra kläder. Nu måste jag lägga mig eftersom jag ska, hör och häpna, jobba imorgon. Har nästan glömt hur man gör. God natt.

Hon är uppe på taket, högt över staden



Det har varit så väldigt varmt i lägenheten nu dessa varma dagar. Igår öppnade Erik (just det, det var han det var han!) ett fönster vi inte brukar ha öppet innan vi gick och la oss. Så gick han upp idag och stack till jobbet vid nio. Katterna kom och jamade och kelade och ville ha mat. Och jag somnade om. Vid tio gick jag upp med en känsla i kroppen om att något inte riktigt var som det skulle. Murre gick omkring lojt men Billy syntes inte till alls. Jag styrde snabbt stegen mot fönstret och visst tusan hade det öppnat sig mycket mer än det skulle. Mitt hjärta snörptes ihop till en liten gnagande ångestboll där jag stod vid glipan och tittade ut. För de som inte vet bor vi högst upp i en ombyggd vind på femte våningen. Jag kallade och lockade lite och så dök hon faktiskt upp runt knuten, balanserandes på kanten. Huga. Turligt nog löper hon just nu, och när hon löper älskar hon mig väldigt intensivt av någon anledning. Så snabbt hon kunde lirkade hon in sig själv genom glipan igen för att få bli kelad av mig. Jag tog emot henne med hjärtat i halsgropen och stängde snabbt fönstret. Hu! Dramatik på hög (!) nivå. Kattarackare. Det lustiga är att vi senast igårkväll mindes den gången Murre (som liten kattunge) helt plötsligt befann sig utanför fönstret sent en kväll och Erik fiskade in honom. Han hade ju aldrig klarat det nu, att komma ut alltså. Alldeles för fet. Men Billy, nu får vi ju ha våra fönster öppna bara yttepytte. Kul sommar.

hits