Frissan
Idag tog jag beslutet. Jag klippte av Sets korkskruvslockar i nacken, den så kallade hockeyn. Åh som jag ångrar mig. Från att ha varit en supertuff Tjeckisk 80-talshjälte har han nu degraderats till en helt vanlig pojke. Och hur kul är pojkar egentligen?? Nä, han är såklart söt fortfarande, men den där extra touchen saknas. Nu jobbar jag på att han ska ha Henrik Berggren-frilla. Minus det höga hårfästet dårå.
Imorgon är det februari och det betyder att det snart är min födelsedag och det betyder att det snart är vår och det betyder att det snart är dags att föda barn och det betyder att det snart är sommar och det betyder att livet snart är underbart! God natt.
intensivt
Ångestgrej nr 1: vi har inte förberett ett jota inför nästa unges ankomst. Vad behöver man när man ska få barn? Blöjor, ammeninleg och nytvättat fårskinn har jag kommit på, men mer??
Ångestgrej nr 2: Jag har bara 12 dagars föräldrapengar kvar att ta ut totalt, och det är från 20/1. Dvs de är typ redan slut. Hur gör man sen? Är jag bara hemmafru nu eller ska jag gå till abetsförmedlingen fast kan man det om barnet är hemma och varför får vi aldrig dagisplats och hade vi haft dagisplats hade jag kunnat jobba för jag fick ett jobberbjudande på ett bibliotek för två månader fram och det hade ju varit perfa om inte Malmö stad hade varit så sega och struntat i att vi ville ha dagisplats från 10/1 och ÅÅÅÅÅÅHHH livet alltså. Aint good for nothing.
Nå. Veckan som kommer är 33-veckan in the preggoness. På fredag är det ultraljud i 3D (woho!) och sen åker vi till Österlen och firar mig och svärmor Clary för hon har fyllt år och jag fyller på söndag. Vad jag önskar mig? Phutja, en dagisplats till Set, den där koppen från Norrgavel, halvårskort på friskis, biobiljetter, presentkort på kläder och bio, en bil och ett hus vid havet där jag kan höra alla måsarna och så vidare och så vidare. Hejdå.
badhuset!
Mycket roligare dag idag. Marika följde med mig och Set (i hennes bil alltså) till badhuset i Oxie - vårt favvobadhus! Det var nästan tomt på folk och varmt och skönt i vattnet. Underbart. Inga kommunmän som skulle upp och kolla ventilationen. Vi var i nästan en timme och Set hade kul till och med med Marika som han annars mest ger onda ögat. Han somnade som en stock i bilen på väg hem och sov sedan i två timmar. På kvällen gick jag på bio med Martina. Änglagård. Jag önskar att jag hade sett de två första nu lite som uppdatering, mindes inte så mycket av själva storyn. Menmen, svensk film är alltid svensk film. Man gillar ju sommarbilder på kossor i dimma liksom. Nu vaknar Set så ajöss!
Frisk!
Sjukdomen är över och borta, tack och lov. Det finns ingenting värre än att må illa alltså, stackars alla gravida som mår kräkilla i tre månader. Huga. Firade friskheten med att gå ut och gräva i sandlådan. Utan vagn. Set gick själv med spannen i handen. Ultragull på det. Själv var jag yr och kallsvettig av ansträngningen. Det fanns inte så mycket energi i denna korta men tjöcka kropp efter en dag av svält. På kvällen stickade jag klart ett par sockor åt Set. Det tråkiga är att han absolut inte kan ha dem på sig. Eller jo det kan han, men han kan inte gå i dem. De är så hala att han hamnar i spagat på ett litet kick. Men de blev rätt snygga iallafall.
Kvällens outfit bestod för övrigt av nakenhet endast iförd vinterkänga och vintervante. Barn alltså, hur kan folk inte vilja ha dem? (well efter en dag av bit och slag och bus och jävelskap förstod jag det ganska väl men tog ändå på mig skulden då han väl var grymt uttråkad efter två stillsamma dagar i sjukstugan..) Imorgon får vi göra något ordentligt uttröttande så han får använda sin energi till något bättre. Så det så. Nu: nytt stickprojekt.
kräkis
Idag var jag och Setting i tidningen. Den enda dagen på ungefär femhundratrettiotre år som vi INTE fick papperstidningen i brevlådan. Burn. Tur att det finns på nääätet. Vi var ganska fina men texten var lite osammanhängande. Nå, nu är vi kändisar iallafall och det är ju det viktigaste. Jag har även namnsdag idag så ett par tre hyllningsdikter kan ni kanske lägga till i kommentarerna.
Annars började veckan katastrofalt. Jag har fått kräkisen. Tror inte det är vinterkräket för jag har bara mått väldigt illa och spytt tre gånger på hela dagen. Men det är hemskt. Vad jag än försöker äta kommer upp igen på ett litet kick. Har alltså ätit tre gånger idag. Nu är magen tom sånär som på vispad coca cola. BUHUU. Set fick stå och diska och slaskblaska med vattnet så länge han ville så att jag kunde ligga i soffan och pusta. Värre än att vara sjuk är att vara sjuk och mammaledig (och gravid med en alldeles för stor mage så att jag mår ännu mer illa). Det dåliga samvetet över barnet är inte nådigt, men jag bara KAN inte gå ut och lattja en dag som denna. Jag hoppas på en bättre dag imorgon. Ett tag tänkte jag att det var havandeskapsförgiftning men så googlade jag det och det var väl det enda symtomet som INTE stod med. Eventuellt har jag inte havandeskapsförgiftning. Men nån jävla förgiftning är det, I tell ya. Worst of all: jag har inte druckit kaffe på hela dagen. Jag kommer alltså inte bara att ligga och må illa hela natten, jag kommer även att ha huvudvärk. Oh happy oh joy. BUHUUU.
Om Gullan
Var kvar på ÖF till halv ett nån gång och sen gick vi hem för att äta lunch. Set somnade såklart i vagnen. Fail. Aldrig lyckas vi med rutiner, åtminstonne inte sådana rutiner som är "äta lunch klockan tolv och mellanmål vid tre". Snarare blir det lunch vid tre, mellanmål vid fem och middag vid sju. Betyder det att vi är hemska människor? (Jävligt kul att vi på väg TILL ÖF gick förbi en förskola där de åt lunch då, vid kvart i elva). På tal om att göra rätt och orätt, jag var med Set hos tandläkaren Gullan i måndags. Gullan är en härlig dam som går i pangsjon i mars. Hon är vääldigt könskonservativ, vilket jag visste sedan innan och därför klädde barnet i rosa och lila innan vi gick dit. Hon blev såklart förvirrad för "Set, ÄR det ett pojknamn eller flicknamn? Han har ju rosa kläder och så fina lockar i håret". Nå: Gullan berättade att välling är jättebra att äta för där får han i sig kalcium tex, och äter han det på kvällen är det jättebra om vi borstar INNAN han äter, för då rinner det bara av tänderna sen. Och det finns INGET socker i välling. Och frukt är jättebra att äta. Och juice får han absolut dricka. Och det ena med det tredje, alltså helt tvärt emot vad studenterna på tandläkarhögskolan sa när vi var där i höstas. Nu skulle man ju kunna tänka sig att Gullan lever efter nån slags 70-talsparoll och är en smula old fashion i sina åsikter men det gör inte jag. Jag tycker det lät fantastiskt bra och lever nu efter hennes lagar. Jävla synd att hon ska sluta jobba alltså.
Dagen kryddades ytterligare när det var dags för kör på kvällen. Det är helt sjukt hur bra man mår efter att ha sjungit i två timmar. Så dagens betyg blir iallafall bättre än igår. Är fortfarande väldigt trött, men idag var det iallafall solsken när vi var ute. Man tackar för det. Imorgon ska vi ut och gå med herr Evert, the dog. Det blir nog bra. HÄJDÅ.
30+1
För övrigt har jag ett meddelande till alla hundägare i Malmö stad: Det som göms i snö kommer upp i tö. Slutar ni spola efter er själva på toan också när det börjar snöa eller? Mängden hundskit på gatorna just nu är skrattretande. Man kan knappt ta ett steg utan att trampa i nån kladdig korv. Grrrrrrrr.
Dagens betyg: inte så högt. Inte så högt at all. Bättre dag imorgon tack.
Han vet iallafall hur han ska liva upp stämningen
Helgen i bilder
Ok såhär var det. I fredags blev jag helrisig och trodde att influensan var på väg. Snorade och hostade så det stod härliga till. Vi avböjde därför middag hos Kaj och Sissel och stannade hemma. På lördagens morgon var det jag som skulle gå upp. Det gjorde jag också. Erik sov och sov och sov och till slut blev det löjligt och jag blev bitter över att vi aldrig kommer iväg och gör någonting på helgerna för att den ena alltid ska sova halva dagen och jada jada och sen vars det sura miner ett tag. Till slut gav vi oss iallafall iväg på en cykeltur till havet. Set somnade nästan direkt.
Såhär var mitt humör och allting runtomkring. Ganska fint ändå. Utom i mitt inre då alltså.
När vi var nästan hemma handlade vi och för att lätta upp stämningen köpte Erik tulpaner till mig för att fira att vi varit ihop i 6 år nu. Det tog ungefär fem minuter i vasen innan "någon" hade snaskat i sig halva buketten. FAIL.
Set var iallafall glad och på hugget. Vid denna tiden var vi andra det också. Jag åt goda ostar och rullade sushi och vi alla fick varsin lördagsdrink. Med alkohol till fadern, utan alkohol till modern och barnet. Endast vatten till katterna. Obs: han står på en stol, han är INTE så lång i verkligheten.
Här är resultatet. Mumsig sushi med lax och avocado. Set slickade på en och vägrade sedan att äta mer. Som straff för att han inte uppskattade den goda festmåltiden fick han äta gårdagens potatismos till middag. Mohaha. Alla vet ju hur äckligt det är med kylskåpspotatismos liksom.
Sen lattjade vi till det lite innan kvällsbadet. Jag målade med de vattenlösliga pennorna och gav honom alldeles egna glasögon. Han älskade det. På huvudet: nyårsfinkläden. (Vi var ute i lite sista sekunden på nyårsafton, så det enda fina jag hann köpa i klädväg till Set var ett hårband. Men fint var det!)
Idag gick vi till parken med Kaj och Sissel. Kaj gjorde konster med fåglarna, kallade sig "mannen som kunde tala med svanar". Nej det gjorde han inte, men lite fräsigt var det. Set var mäkta impad över att få klappa en levande mås som Kaj tog i luften när han kastade bröd till den. Sådana är de, fågelskådarna.
När vi kom hem bakade jag semlor som vi bjöd Kaj och Sissel på. De lagade middag som tack. Så helgen får en fyra, downer där i början men eftersom jag sov till halv tolv idag tycker jag vi stryker ett streck över de sura minerna och glömmer det. Alla vet att proceduren kommer vara densamma nästa helg igen men den tiden den sorgen. God natt.
Treordsmening
Om den långa madrassen
Jo det var alltså som så att madrassen hade en egen liten historia för sig. Jag skrev igår att allting under dagen hade tagit oerhört lång tid. Så gjorde även madrassinköpet. Stod och spinkade (tittade på) madrasser på barnavdelningen, såna som passar till växasängar, och de var värsta flashiga lyxmadrasserna allesammans. Minns när jag var barn så tunna madrasserna var då. Herregud ungen väger tio kilo, det är inte som att han behöver tryckavlastning direkt. Försökte leta efter en hjälpare men ingen fanns där. Efter tre hundra år kom en förbi som inte jobbade på barnavdelningen men hon hjälpte mig och sa att den enklaste var slut. Typiskt. Orka åka tillbaka om en vecka, köper jag en del vill jag ha alla nu nu nu. Jag och Bea kläckte då en superidé, nämligen att det skulle kunna finnas enkla på vuxenavdelningen. Efter femtioåtta rundor hit och dit och hit och dit hela hela tiden hittade vi slutligen en tunn jävel, billigast av alla, på vuxenavdelningen. Nere på lagret tog det ungefär fyrtiotre år för en hjälpare att hitta madrassjävelen men till sist var den i hamn. Så, det är MÅHÄNDA lite fult att vika en för lång madrass i en för kort säng. Men det är mysigt! Hade jag varit barn hade jag älskat det. Och dessutom slipper vi köpa nya underlakan i specialstorlek. WIN!
Var för övrigt på MVC idag för att kolla diabetes. Det gick alldeles utmärkt med allt. Hade perfekta värden på sockret. Järnvärdet hade gått upp trots att jag är sämst i världen på att äta järntabletter. Magen var 30 cm och vi kunde känna på både huvudet och rumpan. Hjärtat pickade på fint. Best of all? Jag hade paddan med mig, så när de andra mammorna satt och läste metro i två timmar (som man ska vänta på att glukoset ska belasta) satt jag och spelade Mahjong! Nicers.
Bea och John åkte hem idag. Imorgon blir eventuellt Sets tråkigaste dag på evigheter för inte nog med att Johnno inte är kvar, jag är även helförkyld och orkar ingenting. Utom att diska och städa och laga mat och tvätta tvätt och läsa sagor och busa, tydligen. För det gjorde jag idag. /SUPERMOM 2011
29+1
Vecka trettio är här, tamtaratam! Och Jazze och Bea är här! Idag var en mycket märklig dag, allting tog OERHÖRT lång tid. Jag, Bea och kidsen skulle till Oxie och bada i badhuset och packade in oss i bilen vid halv elva-tiden på förmiddagen. Att åka till Oxie tar ca 5 min från Malmö men fy satan vilken tid det tog för oss att hitta badhusjävelen. Vi irrade runt med bilen i detta pöttesamhälle i över en timme, och då finns det inte SÅ många vägar att köra på. Det bara fanns inget badhus!
Men ja, till slut kom vi faktiskt fram. Det var en före oss i kassan och hon stod där i säkert en kvart innan vi fick betala, men sen gick det fint en stund. Detta lilla badhus simmar rakt in på en förstaplats bland favoritbadhus, sjukt trevligt och trivsamt. Lugn miljö och mycket bra barndel med varmt i vattnet. Nå, iallafall om man är där mitt på dagen en vardag. Dagens tips alltså!
När vi skulle gå upp hände dock något smått bisarrt. Där stod vi, nakna och dana i duscharna, och så kom en ur personalen in och sa att "ja ursäkta men nu kommer det snart manlig personal in här, ska vi säga 5 min?". Vi bara: oooooooooooooooookeeeej. Panikduschade färdigt och smet ut i omklädningsrummet, blöta och dana och liksom Phew. Då bara stegar typ 10 män in med en stege - i ett pyttelitet skötbordsomklädningsrum alltså - och ska kolla ventilationen! Vi bara: OOOOOOKEEEEJ. Nakna endast iförda handdukar stod vi där och gapade, i säkert tio minuter! HELT SJUKT.
Nå. Sen drog vi till Ikea där jag investerade i en säng till Set! Fin som attan. Han sover i den just nu. Varar säkert i en timme till innan han vaknar och bara vill komma till vår säng istället. Nu ska vi försöka få honom att sova utan välling också så är saken BÖFF.
söndag
Vi tog en rälig runda i Pilis idag. Slabbestigar med is och blask all over the place. Fy fanken. Töa nu tack. Hemma igen skruvade vi isär Murres säng, jag menar spjälsängen, då planen är att vi ska införskaffa en växasäng till Murre, jag menar barnet. Vi vet ju alla att Set kommer sova i vår säng minst fem år till men för sakens skull liksom. Dessutom är Murre otroligt gullig när han ligger och sover i barnsängen på natten hos oss. Billy vet jag inte var hon sover men jag tror att hon ligger på nattduksbordet tätt klistrad mot elementet.
I veckan som kommer ska jag göra Glukosbelastning och så ska Bea och Lilljazze komma på besök. Förhoppningsvis ska vi åka till badet i Oxie om vi hinner och om jag kommer i min baddräkt. Och så ska vi åka till Ikea. Det blir la gött. Until then.
klipp ünd semla
Idag vaknade Set klockan sex och somnade aldrig om. Han fick röja själv ett tag så när jag steg upp var det nystädade sovrummet ganska mycket uppochnedvänt. Det var det värt. Som den beräknande modern jag är insåg jag att han skulle somna gott så fort vi gick ut och mycket riktigt gjorde han detta. Jag tog då till de stora kliven mot frisören där jag han klippa mig nästan klart innan han vaknade igen. Perfeliperfa. (Sen gick vi till bibblan och jag blev direkt misstagen för att jobba där. Antar att man kan kalla den "bibliotekariefrilla") Syns kanske inte nån stor skillnad men den KÄNNS. Klipper man sig högst en gång vart 1,5 år är det en ren njutning när det blir gjort.
Detta leder mig osökt in på att jag snart fyller år. Frisörtjejen snackade massa om plattånga hit och föna dit och vaxa och pilla och serva och meka med den, sånt som ger power. Jag äger INGENTING. Så: jag önskar mig eventuellt en hårfön. Eventuellt skriver jag, för jag är ganska medveten om att jag helt enkelt inte är en skönhetsbrutta och att fönen eventuellt mest kommer bli liggande på ett störigt ställe och ta plats. Men ändå, lite fräsigt hade det varit att äga en hårfön. Vuxet liksom. Slippa sova på en dyngsur kudde för att man duschar för sent på kvällen, bara det!
Sen önskar jag mig även den där koppen från Norrgavel. Jag har bestämt mig för att inte ge mig den i julgransplundringspresent ändå, jag fyller trots allt år om bara några veckor. Önskar mig även en från Marimekko, en prickig.
Återkommer med önskningar, nu ska vi äta middag. Och sen... är... det... dags... fööööööööör:
SEMLINGS!
28+1
Så, fortfarande funkar allt lite halvsvajigt. Igår fungerade ingenting alls och jag satt hela kvällen med Mahjong. Idag funkade det lite bättre men det går i vågor. Bilder får bli från ippon nu ett tag framöver. Dagens bild: katterna. De får vara med så sällan så det kan gott vara deras tur nu.
Set sover ganska dåligt om kvällarna och när han vaknar har han börjat gå upp och ut till oss. Mycket dåligt, det gör bara att han blir pigg och har ännu svårare att somna om. Nån som har tips på vad vi ska göra? Binda fast? Låsa dörr?
Och så är det alltså redan v 29?? Går det inte lite väl snabbt det här med graviditeten? Tycker det var nyss typ v 12. Nu är magen ganska stor. Lillungen rör fortfarande på sig mycket och ofta, det är härligt att känna på den genom skinnet. Det har blivit lite jobbigt att gå snabbt och långt, samt att resa mig ur liggande läge. Bada badkar är härligt medans jag gör det, mindre härligt när det är slut och jag måste ställa mig upp. Lillbebisen får överlag ta emot ganska många knuffar och nyp av det äldre syskonet, men det är väl bara att vänja sig tänker jag.
I övrigt går jag och funderar på om jag får ge mig en alldeles för dyr kaffekopp i typ julgransplundringspresent eller om jag måste önska mig den i födelsedagspresent först? Tål att tänkas på..
Jag är här!
Det är svårt här just nu. Erik har fått en ny dator och en ny iPhone (därav bilden), jag har fått en ny dator och en ny iPad och vi har tillsammans fått en ny router. Routern gör att min gamla dator inte funkar längre och det innebär att jag inte kan visa bilder. Att jag sitter med lillpaddan hela tiden innebär att jag inte bloggar för ORKA blogga med touchknappar. Min nya dator funkar lite halvsvajigt med routern så den är också vansklig att blogga med. Därav tystnaden. Men jag lever. Jag finns.
Julen var fin, lång och mestadels insnöad. Bilder får komma senare. Idag sågade jag granen i ca 50 små bitar. Mördade den långsamt. Set hjälpte mig med att sopa barr. Nu är således julen slut, och det är i ärlighetens namn ganska skönt. De närmsta tre månaderna är något av en ovisshet. Kommer Set få dagisplats? Kommer föräldrapengsdagarna att räcka? Kommer jag hinna jobba innan nästa unge föds? (amen trooligt). Jag och Martina såg Svinalängorna ikväll och nu vill jag klä in Set i bomull och fjädrar och aldrig lämna honom ifrån mig till någon annan. Man kan inte se filmer där barn far illa när man själv har barn, det är bara så.
Annars kollar vi på Dakar-rallyt och leker med våra nya prylar. Jag spelar tex mycket mahjong på min padda. Funkar utmärkt. Imorgon ska vi återgå till vardagsrutinerna och kanske tex gå till biblioteket. Härliga tider. Nu är det läggedags. God natt.