birds

Hade nästan glömt bort, när vi var i Falsterbo hos kusinerna i påsk kom vi att tala om hur fånig man tycker sin egen dialekt låter och hur otroligt fånig man tycker sin egen röst låter som inspelad. Det avslöjades både det ena och det andra under samtalets gång och resultatet var denna videon om fågelstationen. Nu bryr jag mig inte om hur rösterna låter, bara man själv tycker att man själv låter hemsk. Däremot tänkte jag visa alla som undrar vad min fågelintresserade släkt egentligen håller på med där ute i fyren i Falsterbo:



Och på tal om fåglar, detta håller jag på med just i denna sekund. Min vuxenhet når oanade höjder. Har till och med köpt grädde till såsen. Grädde liksom! Och bundit benen med snöre! 1950-talet ringde!

image563

fredag, vår

Igår kom den kalla våren, inte den varma. Jag och Kristin var i Höllviken på segertåg. Intervjun gick bra, solen sken, vi var glada och jag har aldrig sett ett ställe med fler fastighetsmäklare. Finns det verkligen så många hus i Höllviken? Jag ville genast börja jobba där och såg ett helt liv framför mig - ett litet hus, sola på stranden och en fin karriär som folkbibliotekarie. Snälla ge mig! Kristin var också glad, här poserar hon framför hålet där det nya biblioteket ska byggas:

image561

Idag tog jag en runda på stan eftersom jag skulle fixa en födelsedagspresent. När jag hade fixat presenten ville jag köpa en bok till mig själv, Bryta om, men ingen affär hade den. Då köpte jag en stor kopp kaffe på en helvetisk hamburgerkedja. De har gott kaffe, men satan vilken stress. Om jag höll på att panika efter fem minuter i kö, hur är det då inte för de stackarna som jobbar där?! Så satte jag mig utanför konsthallen i solen och njöt en stund. När stunden var slut var jag iskall och gick in på konsthallen för att värma mig. När jag kom ut igen hade jag handlat denna som nu pryder vårt sovrum:

image562

fight fight fight!

17

 


Musikälskare

image560

Jag kapitulerar direkt. En kille som sjunger "kära lilla blomma" i sången
om fjärilen får all min respekt. Sommar kom nu.

måndag

image559

Sitter och försöker plugga lite och det är ju helt sanslöst hur svårt det kan vara. Jag kan liksom inte få ord ur fingrarna. Det är så kallt i lägenheten, har mössa, sockor, tre tröjor o brallor på mig och håller ändå på att frysa ihjäl. Trött är jag också. Det är så uppenbart att jag skulle behöva gå och träna men jag bara orkar inte. Vill inte, kan inte, har inte lust. Inte när det snöar ute och jag har en sån fin duk på bordet. Då låtsas jag hellre att jag ska plugga lite till. Kaffedags kanske?

Burnt by the sun

image557

Jag är obehagligt trött. När klockan var två var jag tvungen att bryta upp dagens skrivande eftersom jag helt enkelt höll på att somna. Det kliar i ögonen och kroppen är tung och seg. Sömn verkar inte hjälpa. Pendlar mellan att vara jättehungrig och att vara extremt rastlös. När vi hade slutat och jag cyklade hem tänkte jag att jag skulle köpa en ny penna. Jag har inte varit på stan och köpt grejer på flera veckor och _alltså_ det var verkligen hemskt. Det gick omkring människor överallt, hälften pratade danska (haha, inte för att det spelar någon som helst roll) och folk betedde sig som om det vore sista dan i i-landet. Som om alla var tvungna att flytta till u-landet imorgon och idag skulle alla ta chansen att köpa allt man ville ha. För vi snackar inte vad folk behövde. Ingen penna följde med mig hem, kunde inte med att brottas med människor. När jag kom hem hade jag på något lustigt vis dock med mig både en liten tröjklänning, ett par strumpor och en liten tröja.

Så kom jag hem och frös och var allmänt olustig. Vi kollade på film klockan fem. Och en till klockan halv åtta. Den bästa såg vi då (trots att det nog var femte gången jag såg den), Brända av solen. Rysk film i sitt esse, ingen jävla happy ending här inte. Erik bakade muffins med bär i och så drack vi te. Det var en bra kväll. Men nu måste jag nog lägga mig. Det är ju långfredag imorgon.

Det läskigaste med testet är de hemska bilderna!


boknörd me? nähä



Hur mycket boknörd är du?

trött

Ständigt denna trötthet. Nu förtin beror den dock inte på att jag sover för mycket, utan helt enkelt för att jag har för mycket att göra. När Kristin får gå hem och slappa vid halv tre efter en hård arbetsdag (obs, vanligtvis är vi där mellan nio och fyra) är jag på väg TILL jobbet i Lund. Idag var jag helt förvirrad. En tjej kom och undrade var THI var.
Jag bara: öööh, vaddå? Vad är det? En byggnad? Jag är inte från Lund, har ingen aning..
Hon bara: Eeeh, alltså, jag ser bara en massa böcker med signum på V..
Jag bara: Ahaaa. (piiinsamt)

Lite senare kom en tjej och ville ha hjälp med att hitta några riktlinjerför något sjuksköterskerelaterat.
Jag bara: Ok jag ska göra vad jag kan, men jag jobbar inte här på riktigt - är bara student som du kan se (samtidigt som jag pekar på min lilla namnskylt där det står Bibliotekariestudent)
Hon bara: Jaha, hihi, fast det kan jag inte se för den sitter uppochner.
Jag bara: eeehh.. (piiiMsamt!!)

När jag kom hem gick jag och Erik och åt ihjäl oss på Indiancurryhut. Nu drabbades jag precis av århundradets yrselanfall. Stressad? Jag? På en torsdag? Nä nu är det jag som går och lägger mig. Jag väljer därför att citera citatet i hissen på Södra förstadsgatan 102: (sn)ark.

en helt vanlig tisdag

Det lilla biblioteket i Trelleborg var inte det främsta vad gäller datorer och teknologi får man väl konstatera såhär post-observation. Next up är Höllviken, och det känns väl redan nu som att de kommer att bräcka? Jag menar, de är ju ändå en del av Vellinge-vrålkommun..

Kom hem vid halv två och gick och handlade mat. Hemma i huset stod högar av bråte och skräp och jag insåg att herr kriminell granne är påväg att flytta. Well, jag är hemskt ledsen om ingen ordnar avskedsfest, men om man
skiter i sin egen matskål får man väl skylla sig själv..

Så pluggade jag, stack ut och sprang, kom hem och duschade, gick till Simpan med Erik, gick upp till Bea och hälsade på, gick till Martina och träffade henne, Marika och Evert (ja, Kelly o Brenda också då.. marsvinen alltså), kom hem och såg Klass 9 A och åt till sist en stek med klyftpotatis. Nu är jag helt sömnig och kommer att gå och lägga mig inom en liten liten stund. Detta var min dag. Jag hoppas att din dag varit lika angenäm.

Best of all? Eriks summering av måltiden: "Ja det var som fan: att rom, gris och yoghurt kunde vara så gott tillsammans!"

Arlöv

Det roligaste under vår handledning idag var när vår handledare skulle säga Arlöv och satt i en halv minut och sa Alröv..Alröv..Alröv...Alröv...Alröv...ALRÖV..ARRRRRLÖV. Då drabbades jag nästan av det stora skrattanfallet.

Detta var också ganska kul:


Måndag

Inte nog med att det snöar som aldrig förr trots att jag satt och solade utan jacka i Folkets park igår, nog fasen ska man ha ett handledningsmöte som man bara blir nedslagen av. Vi kommer aldrig bli klara med den satans uppsatsen. Jag har aldrig påstått att jag kan skriva akademisk text. Kan man inte få spela en lättare bana i skolspelet, varför måste alla spela advanced? Livet borde vara mer som ett tv-spel.

Men! När jag kom hem och läste tidningen hittade jag iallafall en användbar
artikel, lite upplyftande i all misär. Ska genast gå och använda den i inledningen.

Imorgon åker vi till Trelleborg och oserverar datorer. Häpp.

Pimsamt!

image556

Det bästa med bibliotek är att det finns så många festliga böcker där. Idag städade jag böcker på barnavdelningen och hittade en såndär underbar bok som kanske egentligen är roligast nu när man är stor men som antagligen går hem hos vilken fnissmödis som helst. Boken heter Pinsamt! och handlar om pinsamheter som barn i typ elvaårsåldern har berättat eller skickat in. När man läser är det precis som att återuppleva det fantastiskt roliga Bullen-klippet där Martin Timell bröt ihop av skratt:



Men iallafall: jag lånade boken och kom hem och lagade mat till mig själv (Erik är på landet) och börjde läsa. Kunde inte sluta utan läste ut hela boken på ett nafs och skrattade högt i min ensamhet. Måste ge några smakprov:

En gång när jag var fem så ringde det på dörren.
Jag öppnade och in kom en tant med väldigt
krulligt hår. - Ett troll! Mamma rädda mig!
skrek jag och sprang till mamma. Sen
visade det sig att det var mammas kompis
från Danmark. 
Henke

En gång när jag var med en kompis hos min kusin
och min kusin inte var hemma så letade vi efter hennes
dagbok i hennes rum. När vi kollade i en låda hittade
vi 20 BINDOR! Fatta pinsamt!
  Wilhelm

När min brorsa fyllde år så fick han en massa saker, till exempel
en golfbag. Jag var jätteavundsjuk. Sedan skulle han fotograferas
med alla sina nya saker. Precis när de tog kortet hoppade jag
fram och visade snoppen! Den bilden sitter i ett fotoalbum nu! PINSAMT!
Axel

Det var en gång när jag sprang till videoaffären för att
köpa cola. När jag var på väg tillbaka så kom jag på
att jag var kissnödig, och så sprang jag upp till vår dörr.
Jag hade ingen nyckel så jag plingade på minst
1000 gånger och drog och slet i dörren och skrek:
"MAMMA SKYNDA DIG JAG ÄR KISSNÖDIG!"
Sedan läste jag på brevlådan och då märkte jag att
jag hade sprungit en trappa för mycket! Just då öppnades
dörren och jag bara: "Oj, fel dörr!" PINSAMT!  
Anton

En gång när jag var hos en kompis kusin så råkade
jag göra nåt pinsamt. Hon hade en hamster och jag
fick hålla i den. Plötsligt bet den mig i fingret. Då
råkade jag kasta hamstern in i en vägg. Jag träffade
aldrig hennes kusin igen.
  Josefin

fredag

image554

Well försöka kan man ju. Hade planerat att ägna denna fredag åt pluggeri pluggera pluggerallanlej. Satte till och med igång datorn. Har dock inte suttit vid den, ens för att öppna dokumentet. Shit man. Blev Lost och muffins istället. Ikväll gratiskonsert på KB. Och Grattiskväll hos Jon. Söndag! DÅ ska jag plugga real good! Hoppas jag...

image553
Chokladmuffins till höger, hallon/blåbärsmuffins till vänster. Mums åt alla håll.

om elliott smith hade levt och om han hade spelat med tegan o sara hade de kunnat kalla turnén för TS Elliott

image552

Ikväll blir det repris. Det regnar som aldrig förr, som om det vore den där novellen av Ray Bradbury där några kommer till en planet där det regnar och regnar och det finns inget skydd och tillslut blir de galna och tar livet av sig allihopa. Sjukt. Det regnar alltså så mycket här just nu. På väg hem från skolan hoppade cykelkedjan av_igen_och jag blev jädrigt oljig om fingrarna, varför jag fick cykla hem utan vantar. Man kan bara föreställa sig vilket humör jag hade. Klockan var fyra, alla cyklade långsamt, alla bilar körde långsamt. Det var kallt. Det regnade.

Har jag sagt att det regnar extremt mycket just nu?

Iallafall, ikväll ska vi se Tegan o Sara. Hoppas de är lika söta som i somras. Ikväll ska jag inte heller tänka på uppsatsen en endaste gång. Hurra!

just typiskt..

...att man får kritik på sin uppsats och måste formulera om syfte och frågeställningar just samma dag som man har framtidsångest och gnag. Jag vet att alla får kritik och jag vet att det är bra att få kritik, men den där duktiga flickan i mig tycker det är pinsamt och pendlar mellan att rymma härifrån och aldrig komma tillbaka eller skita i alltihopa och börja på verkstaden igen. Det känns som att vi aldrig i livet kommer bli klara med uppsatsen denna terminen. Men iofs, om det ändå inte finns några jobb har man ju iallafall det att göra.

Nej, jag ska sluta vara så neggo. Om jag ska söka jobb kommer de säkert att googla mig och alltså hitta denna sidan. Oh jag är så bra och positiv jämt! Tallyhoo!

(Sorry, svacka just nu)(Hjälper inte att jag varit hemifrån 11 timmar i sträck, är darrig av den onyttiga fläskpankakan jag precis åt och så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna)(Tror det är dags att lägga mig)

Rolig grej som hände på jobbet idag:
Manlig Kollega - Kommer du ifrån Malmö?
Jag - Nä, från Blekinge
MK - Jaha, västra eller östra?
J - Västra, Sölvesborg typ.
MK - Oh, min bror jobbade i Sölvesborg en gång!
J - Eh.. jaha.
MK - Men vänta, då kanske du vet vem en tjej är som jobbade här innan.. eee... Martina hette hon?
J - Eh.. JA. Vi är uppvuxna ihopa, har gått i samma klass sen ettan på lågstadiet och alla klasser efter det.
MK - OH! (ser chockad ut och går därifrån)

söka jobb

Hu vad jag har drabbats av den däringen framtidsångesten. Tänk om det skulle bli så att jag inte fått något jobb inom det närmsta året? Herregud, överallt ser jag dem - folk jag såg när jag pluggade på Malmö högskola, folk jag såg när jag pluggade i Lund. Nu ser jag dem som brevbärare, affärsbiträden, till och med bland industrijobben ute i hamnen träffade man personer som egentligen var arkitekter och arkeologer. Det är absolut inget fel på dessa jobb, antagligen inte på dessa människor heller. Jag bara menar att jag faktiskt vill ha ett jobb som passar det jag utbildar mig till. Annars är det ju slöseri på liv och pengar. Över 250 laxar i skuld till CSN när jag är färdig, och ska jag då behöva jobba på biljobbet igen blir jag deprimerad.

Min inställning till arbetslivet har alltid varit att: Äsch, jag jobbar här så länge, ska ju utblida mig till något riktigt sen. Sen är NU. När jag skulle flytta ihop med Erik sa jag att kärlek var det läskigaste jag visste. Nu vet jag bättre. Kärlek är ju lätt som en plätt. Arbetslivet är way läskigare. Det är nu jag börjar längta tillbaka till lågstadiet där allt var frid och fröjd, allt var enkelt, allt var kul, Äppel Päppel Pirum Parum. (Insåg precis varför jag aldrig lärt mig säga äpple)

JAG VILL ALDRIG BLIVA STUR!

måndag

image549

pluggstressen

Denna vecka har jag gjort allt utom att plugga. Lekt med hund, gått på konsert mitt i veckan, gått på bio, spenderat en (flera) hel(a) dag(ar) framför Sex and the city, sovit, joggat, slappat. Så varför har jag inte fått något pluggat när jag varit hemma hela tiden? Jo för att varje gång jag öppnar mitt worddokument drabbas jag av klaustrofobi utan dess like, enbart av den enkla anledningen att word inte är internet. Det kvittar om jag så har tjugo internetfönster uppe bakom word, det bara gåår inte. Jag vet inte hur jag ska jämföra detta så det blir förståligt. Ungefär som att ha en tv utan antenn och det enda man kan se på är sina gamla videoband som man är fasansfullt trött på. Eller som att ha en tv med massor av kanaler och så är fjärrkontrollen trasig. Eller som att sitta i en liten stuga och ha en bandspelare men ingen radio. Jag blir alldeles tokig. Jag måste kunna känna friheten att surfa samtidigt som jag tänker. Det är väl MTV-generationens last. Nu sitter jag på jobbet och försöker panikplugga lite så att veckan inte ska kännas helt meningslös. Urk, jag bävar för handledningsmötet på onsdag.

En timme kvar. Huga.

PS. Reklam: Tiger-Torbjörn är i Kosovo för skånskans räkning och skriver en jädra bra blogg på skanskan.se, för den som vill läsa!

dagiset svahnen

image545

När jag var liten hade vi dagis hemma hos vår familj. Varje morgon kom en dagisfröken (Susanne) och ett gäng ungar (uh, minns inte hur många.. kanske 7?) hem till vårt lilla hem där mamma (eller pappa?) hade satt upp varsin liten röd handdukskrok på lilla toan åt alla barnen. Det var ungefär det enda spåret av dagiset på helgerna. Varje dag sprang Kaj till hallen och ropade av förtjusning när vår fröken kom. Vi alla älskade henne som lekte med oss och lärde oss saker och lät oss göra roliga saker. Hon hade en vit katt som hette Rufus och när jag fick en liten vit keledjurskatt i julklapp 1987 fick den såklart också heta Rufus. När hela dagiset slutligen fick ett eget hus i gamla Valje blev namnet således Dagiset Svanen (eh, inte för att jag hade döpt min katt efter hennes alltså, om nu någon trodde det). Och jag var urstolt. (Det skulle mycket väl kunna vara så att namnet kom någon annanstans ifrån, men hey - jag var fem år när det öppnade, vad kan jag veta?!)

Nu har namnet Dagiset Svanen fått en annan innebörd, idag har jag nämligen haft det lilla hunddagiset Svahnen. Evert har idag: lekt tills han spytt på golvet, kissat på sig inomhus (på en matta), smakat på snö, tuggat sönder en trådrulle, en kork, en pappkartong och en träbit vilket gör att vi ser ut att bo i ett hem där det vanligen bor människor födda 1348, blivit ordentligt skälld på (av mig) och till sist äntligen lyckats slappna av och somna här i vår lägenhet. Brukar vara lite sisådär med sömnen, när han kommer hem till sitt eget hem är han vanligtvis så trött att han knappt orkar gå. Hundar är bra. Och söta, speciellt när de sover.

image546


Kreativiteten

image544


Höll på att bli galen på min totalt oproduktiva dag. Så jag slängde ihop ett linne lite snabbt (nä, inte snabbt. Sy är sketasvårt om man inte gjort det sedan högstadiet! Försökte med ett i fredags som korvade sig så mycket att jag ville elda upp det. Det ligger och skäms nånstans nu). Jon skrattade och döpte snabbt linnet till hippielinnet. Well well cykelställ, säger jag, det kommer att passa perfekt till ett par korta jeansshorts o bondkeps till sommaren!

Diskbänksrealism

image543
Bilden heter: Det där jag inte gjorde när jag kollade på Sex and the city

måndag

image542


Ok. Jag har precis bara kollat på tio avsnitt av Sex & the city i rad. TIO. Det är fem timmar av denna dag. Jag är helt långsam i hjärnan nu. Men jag måste säga att det var helt klart värt. Detta vädret som var idag och denna årstiden som är nu alltså. Ge mig värme. Ge mig hav som man kan bada i. Ge mig den där första grillkvällen i folkets park, den där som man köper folle till. Ge mig något som tar mig någonstans! (Ja, jag hörde Håkans nya singel idag. Helt ok.)

Nu är klockan tio i nio och jag pendlar mellan att vilja flytta till en fancy lägenhet i New York och gå på fancy klubb eller.. öh.. gå och lägga mig. Denna dan var inte riktigt gjord för mig. Snark.

Klassfest

image541


Vad ska man säga.. Tio år efter högstadiet såg alla.. ungefär likadana ut. Och var på ungefär samma vis. Det hade, konstaterade många, kanske varit roligare om man hade träffat bara sin egen klass. Men då borde man ha en fest för låg/mellanstadiet, en för högstadiet och en för gymnasiet. Egentligen var man väl mest vän med alla på lågstadiet så den klassen hade nog varit mest givande. Men visst, det är kul att märka att man fortfarande märker de onda blickarna mellan gängen, och det är kul att minnas folk man glömt, och det är kul med positiva överraskningar och oväntade utbildningar. Och det är väldigt roligt med folks olika perspektiv på saker. Tex frågan "var bor du nu då?" eller "Bor du kvar i Bromölla?", där vissa svarar "Nä för HELVETE! Jag bor i Stockholm!" och andra svarar "Nä för HELVETE! Jag bor i Sölvesborg!" (som ligger 5 km från Bromölla). Jag vet inte om festen var värd 395 pix, om jag hade fått sätta ett pris själv så kanske 60:-, vilket det kostade om man kom dit efter tio.

Best of all? Det är TIO år till nästa fest!

Idag kommer jag inte igång med någonting. Det är kasst väder. Jag sov till halv elva. Jag vill bara bädda ner mig och kolla på Sex and the city hela dagen. Får man det på en måndag?

hits