erikapik

Det är måndag och mitt på dagen. Eller mitt på natten? Det har varit mörkt HELA dagen. Störtregnat. Jag har knappt varit ute sen i lördags och det känns som att mina muskler är på väg att förtvinas och som att svanskotan kommer tryckas upp i magen. Anledningen; jag sitter. Jag vaknar och sätter mig vid datorn, kollar alla de där sidorna som jag alltid kollar och går därefter till frukostbordet där jag sitter och läser tidningen. Sen går jag till datorn och sätter mig igen. Sitter sen tills det blir kväll då jag går och sätter mig i tv-soffan och kollar på film och myser. Går sedan och lägger mig. Japp. Ingen motion här inte.
Det bästa med måndagar är att man startar en ny vecka med schemalagda aktiviteter som gör att man faktiskt kommer ut och iväg och gör saker. Det sämsta med schemalagda aktiviteter är att veckan blir väldigt inrutad. Det bara rullar på och innan man vet ordet av det så har livet gått och tagit slut. Så känns det bara för att jag faktiskt har schemalagda aktiviteter - inte ens speciellt många! Och hade jag inte haft några alls hade jag mått dåligt över att aldrig ha någonting att göra. Aktivitet - ja tack.
Veckan (alla veckor) ser ut som följer (nu snackar vi alltså fritidsaktiviteter):

Måndag: Sjunga i den afrikanska kören med Bea och Elna.
Tisdag: aktivitet med Bea och Martina (oftast promenad, om vädret tillåter).
Onsdag: ledig kväll men på senare tid ofta onsdagsöl med de som vill, oftast Bea och Martina.
Torsdag: Boxning med Bea.
Fredag: Simning med Karin och Martina (ofta ensam).
Helgen: Valfri aktivitet men ofta någon form av alkoholintag med vänner.

Här träffade vi också Al som var där eftersom hans kompisar dj:ade. Al såg arg ut men var glad: