erikapik

Det förhåller sig alltså som så att 17 av lärarna på skolan där jag jobbar är hemma, däckade av kräksjuka. Sug på den. Hur många tror att jag klarar mig veckan ut? Dock - kan minnas att jag haft kräksjuka typ en gång i mitt liv och det var i fyraårsåldern. Att jag sen var ett kräkbarn generellt har inget med detta att göra.

Det var verkligen extra kul (eller inte) när tjejen i sexan som berättade om lärarna även berättade att hon hade spytt 22 gånger på två dagar när hon var sjuk för ett tag sen och att hennes lillebror hade prickat in 35 spyor under samma tid. (RÄKNAR!) Och sen direkt efter bara: "A, men nu har jag lunch, ses!".

Eh, ja smaklig måltid dårå.

Henny och Kari var här och hälsade på. Vi övade på att ligga på mage och på att läsa bok. Hon var ingen världsmästare på något av det direkt, men med lite övning så kan det nog ta sig.

Jobbet idag var värre än värst. Hela eftermiddagen var alla de jobbigaste eleverna inne och förstöörde. Måtte morgondagen bli bättre. Som tur var skulle jag på vattengympa på kvällen, och eftersom den är i 37-gradigt vatten känns det som att man blir kokt när man gympar. Så nu är jag lugn och fin igen. Läppen sprallar och allt är frid och fröjd. Ett marsipanpåskägg på det!

Det har varit många djurincidenter denna helg, varav bilden ovan är en av dem. Den lille stackaren låg i en hage nära Bea och Hasses hus och var stendöd utan ben. Någon finsmakare hade varit i farten tror jag väl allt. En fågel som befunnit sig i Frankrike över vintern kanske. När jag kom till Adlersro i lördags morse stod Bea i fönstret med oro i blick. En kaja hade tagit sig ner i skorstenen och ville inte flyga ut. Vi öppnade en lucka ut i huset, och efter en stund kom en VÄLDIGT svart kaja ut och flög mot fönstret. Den satte sotspår efter sig och jag undrar såhär i efterhand om den flög direkt till ett bad eller om den inte märkte att den var skitig. Jag menar, den är ju rätt svart redan i grunden, om man säger så.

Vi såg ingen räv, men när jag körde hem på kvällen i mörker och regn kom en liten söt kanin skuttandes över vägen. Kanske var det Kalle kanin som hade varit hos kompisar, tänkte jag, och nu satt mamma och pappa kanin hemma och väntade på honom. Well, de får vänta länge sa bilens däck. Eller egentligen sa de: FLOMP-FLOMP. Kalle kanin is no more. Huga. Mitt första mord. Jag messade Bea på kvällen och berättade det hemska, och hon ba: "Tog du med den o åt upp? Isf; smaklig spis!"

Billy är så himla len i pälsen så idag testade jag henne mot magen. Stoppade in huvudet under tröjan och där låg hon sen en bra stund, hur nöjd som helst. Mjukt och skönt. Konstigt att pälsindustrin inte gör jackor av katter. De har både fina färger och mjuk päls. Extra skön känsla, kanonkul.

Nej det är inte månen. Det är magen. Nyss sparkade ungabläran så det till och med gjorde ont i revbenet! Ingen risk för fel på moderkakan alltså. Har haft en mycket angenäm dag med bokprat, högläsning och gallrande på det lilla lilla biblioteket. Sen tog jag biblioteksrådet från den stora skolan till BTJ på litteraturgenomgång på eftermiddagen. Fem elever från sexan följde med och de var mest imponerade av att man dels fick en egen bok samt att det fanns en godisautomat där. En tjej ba: "Jag tänkte spara mitt choklad för att kunna visa det för resten av klassen så de skulle bli avundsjuka, men jag kunde inte hålla mig så jag åt upp det". Jeawell, tänkte jag, whatever makes you happy.

En som inte var lika glad var Erik som fått operera i munnen. Stygn hade han och allt. Nu har han lagat risgrynsgröt, vilket var det enda han ville ha. Helt svullen i kinden. Så, ta lärdom av detta skräckexempel. Såhär går det om man dricker en dl socker i teet var dag samt väntar i åtta år på att gå till tandläkaren:

Meningen var att jag skulle ta en sånhär bild på Eriks utdragna visdomstand idag när han kom hem från sitt första tandläkarbesök på åtta år. Men vid elvatiden ringde det i min mobil på jobbet. Jag svarade och hörde en röst säga: "Wen spwack! Ya e helt wedöwad i schela anschiktet, tanden bwev bawa pulwew!" Det lät extremt kul, jag bara skrattade och skrattade. Vad han försökte säga var att tanden var så rutten att när tandläkarinnan tog tag i den med största tången och började dra pulveriserades hela tanden. Rötterna sitter kvar för de kunde hon inte få ut. Därför ska han opereras imorgon på morgonen här i Malmö. Det var dessutom nära att han inte kom hem överhuvudtaget då det var värsta snöstormen på Österlen. Till sist fick han köra över en åker för att komma upp på vägen. Öden och äventyr.

Själv har jag vattengympat både igår och idag och jag måste säga att ligamenten gör inte alls lika ont längre. Det var kanske mest att jag behövde träna lite. Eller, de har inte gjort ont idag så därför låtsas jag att det onda är borta. Andra glada nyheter är att jag igår vann 50 kr på en triss, och idag vann jag 25 till. Nu har jag haft en konstant vinst på 75 kr flera veckor i rad. Va? Spelberoende? Jag? Näääää.

Såhär såg sängen ut när jag kom hem från vattengympan. Erik bäddar varje kväll när jag borstar tänderna, och så viker han alltid upp hörnet på min sida så det ska se inbjudande ut. Ikväll under tiden jag var på vattengympa åkte han till Clary-hill på Österlen då han ska dra ut världens äckligaste visdomstand imorgon. Och så hade han ändå bäddat sängen åt mig. Mitt hjärta smälter.

Jag var på stadsbibblan i Lund i morse för att gå på möte och nästan allt gick fel. Tog bilen dit eftersom jag skulle ta med mig en stor låda med bokpratsböcker efteråt. Körde och ställde bilen under biblioteksbyggnaden som man ska, det var bara det att det kostade 12 KRONOR/TIM att stå där. Skandal bara där. Så drog jag mitt kort ca tusen gånger men det funkade inte, och jag hade bara mynt till halv elva. Jag chansade, men när klockan var halv elva var det fortfarande flera punkter kvar på mötet så då fick jag springa ner först till caféet och köpa en Mer för att få ut lite cash och sen till bilen. Väl nere med ny biljett i handen insåg jag att bilnyckeln låg kvar uppe i min jackficka på stolen på mötet. Doh. Fick således springa upp ännu en gång, störa mötet, ta nyckeln, springa ner, lägga i den satans lappen som hade kostat 20 spänn och sen springa upp och störa i mötet igen. Mycket jobbigt med tanke på att mötet hölls i den allra mest avlägsna delen av biblioteket från parkeringen sett. Sen hann jag inte äta lunch och höll således på att dö när klockan var tre. Som tur var kom det inga fler elever dit då så jag smög med mig en macka upp på ovanvåningen och låtsades städa Hcf när jag egentligen åt och läste bilderböcker.

Så var det med den dagen.

Billy-livrädd står och darrar när Erik dammsuger ute i vardagsrummet. Detta är hennes bästa skyddsplats, i sovrummet bakom min stereo. Här sätter hon sig när det låter skumt utanför ytterdörren, när vi slamrar för högt i köket eller när vi dammsuger. Helgen har varit lugn och skön med städning, diskning, tvättning, samt kaffe på lokal både igår och idag. Igår intogs det i Svedala för 50 pix (för båda) medan det idag i Malmö kostade 76 för samma sak. Ännu en anledning till att flytta ut på landet, alltså. Dock gärna inte till Svedala just. Imorgon ska jag på möte helt tidigt och har därför ingen sovmorgon. Måste alltså lägga mig omgående.

Hundra dagar kvar tills det slemmiga lilla fostret ska ut! Det firas med dagens outfit: sneöga, mammas gamla sjal från 70-talet, kjol från Bulgarien, resten från HM, ny bokhylla, slarvigt hem, bulliga kinder och otvättat hår! Hurra Hurra Hurra!

Katterna älskar den nya hyllan. Det fiffiga är att man inte kan ta sig från ett plan till nästa så lätt så de sitter mest på varsitt plan och slår med tassarna mot varandra. Mycket sött. På bilden står dock Billy-bus på orgeln.

Jag har varit extremt trött denna veckan. Dels har det nog varit oro för det nya jobbet, dels järnbristen. Jag är så glad över att det är fredag imorgon och helg i flera dagar. Imorgon ska jag till Kari och Henny på dagen och till Malmö Arena på kvällen där Uffe spelar. I boken jag läser just nu (ja jag läser en vuxenbok, tänka sig!) läser en kompis till huvudpersonen en tabell med stressmoment i ens liv. Typ. "Det är poängbaserat och har man samlat på sig över 200 poäng på ett år blir man med största sannolikhet sjuk. Immunförsvaret klarar inte påfrestningarna". När jag läste listan, som innehåller tex graviditet, 40 poäng, ekonomiska förändringar, 38 poäng, osv, räknar jag det senaste halvåret ihop drygt 400 poäng. Skulle vi dessutom hitta ett hus och flytta till hösten kommer jag upp i 500 poäng. Jisses. Inte så konstigt att jag är lite trött när jag kommer hem. Fly mig ett spa och mjuka tofflor.

Nu är magen så uppenbar att den kommenteras. En städerska på skolan blev sugen på fler ungar trots att hon redan har fyra. NU?! tänker jag. Herregud, den har ju varit sketastor hur länge som helst. Kul att jag har exakt samma kläder på mig som på förra bilden. Jag lovar, vi tvättar ibland. Även om tvätthögen ofta ser ut som återvinningen på bilden innan vi tar oss för att ta tag i det.

Håstadsjobbet gick mycket bra och alla ville läsa böckerna jag hade med mig. Efter att jag läst Kaninkostymen frågade jag om de kunde tänka sig att gå till skolan iklädd rosa kaninkostym med tillhörande öron. EN kunde inte tänka sig det, alla killarna tyckte det skulle vara festligt. Lantungar asså. På ÖT fick jag vara musikvikarie (dvs låta eleverna spela spel på datorerna i en timme) samt ha biblioteksråd så när jag kom hem vid fem var jag så slut att jag somnade knall och fall. Eller, efter att ha varit sur och jävlig mot Erik en stund somnade jag knall och fall. Men om det första man hör när man kommer innanför dörren efter en lång arbetsdag är: "Jag tycker du ska äta lite" - Ja då BLIR jag sur och jävlig. Fast jag vet att han hade rätt. Marika och Martina kan intyga hur sur och jävlig jag nog var. Haha.

Igår när vi gick och la oss läste jag ut den fasansfullt läskiga boken Inkräktarna, som handlar om ett hemsökt hus. Och rätt var det var, mitt i det allra mest otäcka och gastkramande, började Läppen-Sprally att buffa och puffa så att det tydligt syntes på magen. Huga. Gissa om jag trodde att jag var hemsökt i magen. Det är väldigt trevligt när den rör sig (eftersom det betyder att den fortfarande lever) men den skulle ju kanske kunna välja sina tillfällen!

Men nu är det så att jag råkar älska bilderboken "Kaninkostymen". Ni måste läsa den! Imorgon ska jag till lilla Håstad igen för att hålla bokprat och läsfrämjande verksamhet. Då tänker jag läsa denna för ungarna. Sen ska jag prata om Vattenhästen och om Spyflugan Astrid och lite andra böcker som lågstadiebarn gillar. Och det kommer att gå jättebra. Vad jag vill ha sagt är att jag inte längre har någon ångest. Varken inför jobbet eller att köra bil dit i tid eller att fickparkera i rusningstrafik när jag kommer hem. Im over it.

Jag får jobba fram till påsklovet. Kanske lite till efter det, men det är nog bäst att jag förbereder mig på en tid av arbetslöshet i två tre månader innan Läppen kommer. Synd att jag har börjat gilla mitt jobb så mycket nurå att jag inte ser fram emot det på samma vis. Meeen, jag ser i tidningen att de ska öppna ny biograf i det nya köpcentret. Kan bli spännande att spana in salongerna. Och gå till simhallen ofta. Och sova länge varje dag. Och sitta i västra hamnen i våren. Och åka ut till alla i Simrishamn. Och dricka kaffe. Eller ja, det gör jag visserligen varje dag ändå. Men ändå. Viva la arbetslöshet!

Godsägarbuk på skitig matta. I denna familjen är det inte Erik som blir sympatitjock vid graviditet, det är Murre. Och Billy å sin sida bara löper och löper. Åmar sig och kråmar sig. Erik är precis som vanligt. Jag är trött. Så trött. Igår somnade jag vid ett, vaknade idag halv elva. Nu följer tre dagar med tidig uppstigning, vet inte hur det ska gå. Imorgon får jag nog veta huruvida jag får jobba på ÖT i april också eller om jag slutar sista mars. Helst skulle jag mest önska att ungasluringen kom nu, det är på den jag tänker mest hela tiden ändå. Vi köpte en hylla från fyndhörnan på Ikea ikväll. Den har en låda längst ner, perfa för lego. Just nu har vi dock inget lego här hemma så lådan är för tillfället Murres nya hem. Däri ligger han och sover gott. Det ska jag med, lägga mig och sova gott. Dock inte i lådan.

Vilket är mest freaky: det faktum att min mage är som en jäst vetedeg, eller att titta rakt in i ett kattöra?

Så var det dags igen. Magen på bilden innehåller dock inte bara barn utan även kvällsmat - därav storleken. Egentligen är den myyycket mindre. Det ser den ut att vara ovanifrån iallafall, tycker jag. Vi var alltså på familjens hus idag hos barnmorskan. Denna gången mindes hon att vi skulle komma och undersökningen tog lite längre tid än sist. Först fick jag tillbaka provresultaten från blodproverna förra gången. Ingen HIV, phew. Ingen klamydia heller för den delen. Dock är jag Rh 0 negativ, och eftersom Erik är positiv Rh 0 skulle det kunna uppstå komplikationer. Men nuförtiden är det tydligen inte så farligt. De håller bra koll. Och så stoltserade jag med att jag ätit dunderjärntabletterna så duktigt sen sist och när hon tog blod tyckte hon att det såg ut att vara bra värde på det. Men tji fick vi, skenet bedrog och jag hade SÄMRE än sist. 111 hade jag nu. Så det blir till att öka dosen till två tabletter om dagen.

Sen fick vi lyssna på hjärtat som pickade och tickade och slog hårt hårt i magen. 140 slag per minut. Vad blir det för kön, ni som vet? Magen var 25 cm lång tyckte jag att hon sa. Allt såg bra och normalt ut iallafall och nästa gång är det dags att dricka socker.

Till och med jag, som vanligtvis är ganska hårdhudad, tyckte att denna film var väldigt obehaglig. Det där om barnsoldater i Afrika är något man vet om lite sådär i förbigående. Det är lättare att fokusera på Palestina eller finanskriser. Men det där om barnsoldater i Afrika är trots allt extremt vidrigt. Se filmen och öppna ögonen för det onda som finns i det största landet - Afrika.

Billys just nu vanligaste pose. Gissa om vår unge kommer behöva ha en spinnande katt på sig för att kunna somna!

Rolig lek:
1. Ta fram din mobil.
2. Gå till inkorgen!
3. Svara på frågorna genom att skriva första meningen i sms:en
4. Fråga 1 - första meningen i första sms:et
5. Fråga 2 - första meningen i andra sms:et, o.s.v


1. Vad skulle du säga om din partner var otrogen?
- Men de har väl varma sockar oe täcken så som vi husägare får ta till när det blåser?!

2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
- Är ni hemma nu?

3. Vad är det första du säger när din kompis blivit påkörd av en buss?
- Stackars E!

4 Vad är det värsta du skulle kunna säga åt din fiende?
- Alltså, vitsåsen ska vara LITE tjockare än vanlig sås o kryddas m salt o peppar!

5 Vad skulle du skrika om du vann en miljon?
- Katterna värmer, eller hur?!

6 Vilka ord skulle du säga till gud om du träffade honom?
- Första sköna vårdimman väller in och trutarna ropar på Gruarna!

7 Vad vill du höra mest av allt?
- Hey sis, hur mår du nu?

8 Vad kommer bli dina sista ord i livet?
-Neein, fy så tradigt!

9 Vad säger du till en nära vän som fått en dödlig sjukdom?
- Glömde nog mina vantar, ta dem gärna om du ser, svarta tum i skinn.

Ser ni kalaskulan? Snacka om att Karis mage kommer vara en liten liten plutt i jämförelse när jag är i nionde månaden! Har börjat få ont i ryggen så smått och jag tror att det börjar bli dags för ryggträning rätt omgående. Jag är ledig idag och imorgon pga studiedag på skolan. Härligt för mig. Firade det med att sova till klockan tolv. Det var väl inte riktigt planen, men har man nya lakan och en nyduschad kropp är det så lätt att stocksova. Körde en vända till Håstad för att veta vägen på onsdag, det var verkligen den sötaste lilla byn man kan tänka sig. Även om fyra timmar i veckan känns väl lite.

I fredags kollade vi på ett hus på Österlen. Det var ett döfint litet hus som jag älskade. Erik var dock alldeles för lång för att kunna leva ett drägligt liv däri så det blev ett nej tack och adjöss. Synd. Jag tror nog ändå att en flytt passar bäst till hösten eller nästa vår med tanke på våra finanser just nu. Skulle så gärna vilja släppa ut katterna på grönbete till sommaren bara, men de får stå ut med inomhuset ett tag till.

Dagens sjukaste: Henny har varit på BVC och mätt sig och är nu exakt en meter kortare än mig. EN METER. Jag är bara 27 år äldre än henne, borde jag inte vara liite längre isf?!

Är inte detta den finaste skolan man nånsin sett? Totalt Barnen i Bullerbyn. Det går 46 elever på skolan totalt, i klasserna F-1 samt 2-3. Och här ska jag få vara skolbibliotekarie fyra timmar i veckan! Gissa om jag känner mig som skolfröknen i Lilla huset på prärien. Är det inte försommar när jag kommer dit på onsdag blir jag jäla sur alltså.

Imorgon drar jag, Erik, Kari och Henny ut till Österlen igen för lite lanthäng. På söndag jobbar jag och sen är jag ledig tills på onsdag när jag ska till lilla kära Håstad. På onsdag börjar även Buff och jag ska se film i dagarna fyra. På torsdag är det MVC. Hektisk vecka, minst sagt.

Billy ligger just nu platt och trycker huvudet i golvet bakom mig istället för att ligga i mitt knä och spinna. Hon är sur som snus för att jag bände loss en bit plast ur hennes mun tidigare ikväll. Klöste mig så det blödde och jamade surt. Nu kan hon gott ligga där och tänka över vad hon gjort. Ha!

Ok nu börjar den faktiskt se gigantisk ut. Jag vill dock hävda att det är grodperspektiv och att allt då ser större ut än vad det egentligen är. Jag känner mig inte så tjock iallafall. Men det är jag kanske. Hm. Tänk då på att jag hade den minsta magen av alla på vattengympan igår! Idag har jag inhandlat tvenne (tvåpack) bh:ar utan bygel. Kändes som att jag var 15 igen. Jag fick dem för 150 kr tillsammans så jag klagar inte. Andra nyheter vad gäller graviditeten är att jag fått en krämpa. Huga! Det är när jag börjar gå/springa/cykla snabbt, så kommer en smärta likt när man får håll. Detta är inte håll, det är en graviditetskrämpa. Så otränad är jag inte. Störig är den iallafall, min krämpa. Tänk om jag måste kuta ifrån en brand eller en våldtäckare - då kan jag inte det! Någon som har ett bot?

Roligt på bilden (utom att det ser ut som att Erik föds ur min mage) är att byxorna jag har på mig i femte (eller?) månaden är ett par jag ärvde av Marika i typ 16-årsåldern. Längst till höger kan man förresten skåda vårt nya kylskåp!

Det där med bilder är svårt. Bara för att jag själv skrivit dagbok, blogg, gjort hemsidor och lagt ut bilder på mig själv på internet sedan -96 ungefär betyder det ju inte att alla andra är lika öppna med sina privatliv. Det är så svårt att veta var gränser går och vad jag ska tillåta mig själv att göra eller inte göra. Jag vet att jag kommer att visa bilder på min egen unge här på bloggen men bilder på tex Henny-hen är inte lika självklart att lägga upp. Kanske är det dags att sluta redan nu. Och att lägga ut bilder på andra är också knepigt. Jag tänker ju att det är typ min egen och Eriks familj samt några nära vänner som läser min blogg men det kan ju faktiskt vem som helst göra. Samtidigt vill jag visa mina bilder någonstans och bilddagboken är mest omständig tycker jag. Kan inte den som absolut INTE vill vara med på bild säga det här och nu? (Kanske får Kari bestämma över Henny-penny i frågan). Det som kanske gör bilderna lite mer "bekväma" är att jag aldrig tagar dem, dvs man kan inte googla en bild och bli länkad hit. Och jag skulle aldrig lägga ut typ nakenbilder på barn. Detta handlar nog mest om hur jag kommer att bildblogga min egen unge, men bara så alla vet.

Annars har jag blivit frisk igen. Har jag bestämt. Imorgon är det vattengympa och jag tänker banne mig vara med på det!

Jag har blivit sjuk! Jag som aldrig är sjuk. Erik har smittat mig. Blä. Här sitter jag med feber och fick inte vara med på brunch på Vinylen. Bea och Hasses hus var underbart , dit tänker jag åka fler gånger minsann. Och att träffa lilla Gadefamiljen var lika kul som vanligt, Stockholmsbarn låter ju så kul när de pratar. Billy-bus och Murre-mus klarade sig själva över natten men var glada när vi var hemma igen.

När jag är 41 ska jag åka Vasaloppet. Nu ska jag försöka ta mig ur feberångor till affären och handla sjukdomsvinst. Kolasnören hade jag tänkt.