erikapik

Det bästa med att föda barn på sommaren är att även om man ser ut som en padda så är det iallafall en brun padda. Lillspett har varit slö och krasslig idag. Inte gnällig direkt, men han har sovit nästan hela dagen och absolut inte velat ligga på mage. Han ville mest bara sitta hos mig hela tiden. Vi tog därför en inomhusdag. Tvättade, diskade, städade, ammade. Varje dag är det det sammade. Erik åkte till Simrishamn och hämtade sir Otto och Molly von katt. Det gick jättebra när de kom hit, åtminstone tills när Otto skulle få sin mat och Murre såklart skulle in och nosa i matskålen. Då blev Otto förbannad och skällde. Murre blev så skraj att han satt bakom en gardin i säkert en timme efteråt. Stackars Mör.

När vi var hos sjukgymnasten förra veckan bokade hon in en tid till imorgon. Jag bad henne skicka en remiss eftersom hon hade slut på lappar att skriva tiden på. Icke har hon skickat en remiss. Jag har inte en susning om när vi ska dit. Buhu. Det kan vara elva eller två eller ett eller tolv. När jag ringde dit och någon äntligen svarade hade hon gått för dagen. Gah. När vi har varit där drar vi iallafall ut till alla systrar och svågrar och kusiner ute på landet, sen stannar vi där och eldar brasor och dricker glögg och går på julmarknader tills på måndag. So long.

Pojken med hjärtat i pannan hade även hjärtat på brallan denna inomhusdag. Det regnade och regnade och regnade. Jag diskade och diskade och diskade. Set låg mest på golvet och lekte med ett presentsnöre. Avslutade dagen (Sets alltså, jag är fortfarande vaken) med ett bad i badkaret, han och jag. Himla mysigt, iallafall fram till att han kissade i vattnet. Vilket var ca fem sekunder efter att vi plumsat i. Tack för den Skvett, tack för den.

Jamen snyggve. Skulle alltså visa min nya frippa efter dagens klippning. Syns ju himla tydligt. Erik (som faktiskt gått fotoutbildning) måste vara världens bästa fotograf. Obs: lägg speciellt märke till min snygga fotföring, precis så som man ska om man har en modeblogg. Sen ska man skriva var man har köpt alla kläderna så here we go: randig bralla från H&Ms barnavdelning. Långt svart linne från Indiskan. Kofta från H&M. Accessoar: Katt från soptunna i Rosengård.

Idag fyller Set fyra månader. Vi firade genom att gå till sjukgymnasten för att få lite övningar till hans sternocleidomastoideus som är lite otränad. Det var en trevlig sjukgymnast och Set verkade glad. Näste vecka ska vi tillbaka för att se om övningarna gett resultat. När vi var klara på sjukhuset firade vi vidare genom att gå till Marika och Evert. Där drack jag och Marika kaffe och åt bullar. Set drack mjölk. Evert åt Set, eller åtminstone slickade lite på honom.

Sen gick vi vidare till stan där jag köpte en "duktig på sjukhuset"-present till Set. Det blev en kaffefilterhållare i porslin och en elefantpepparkaksform. Ja ok, jag erkänner, det var mest jag som ville ha dem. Men låt oss säga såhär: en glad mamma = en glad bebis = alla glada.

När vi kom hem fick han sitt sista fir innan läggedags, och det var att få äta lite morot. Men tro inte att jag kokte den först. Jag tuggade den i min egen mun och sen la jag in smulorna i truten på honom. Vi heter inte Svahn för intet. Ville han inte äta som en fågel hade han kunnat heta Loman istället. Mohahaha.

Jag försöker ta med Set på olika spännande äventyr i staden, tex som idag till Kullarna. Synd bara att han inte alls tycker det är kul. Såg helt uttråkad ut på väg upp, och väl uppe började han gråta. Amen oookej. Till råga på allt är han mörkrädd (där fick vi för att ha fostrat honom till att somna i ljus och ljud) så på vägen hem fick jag bära honom på ena armen. Inte alls tung. Inte alls. *Hej träningsvärk imorgon*.

Tog en promme i Pilis med Set häromdan. Träffade enbeningen.

Och gick i den spännande häcken. Spännande fram till dess att en alkis började langa fram för att kissa mot den. Och där gick vi. Häpp sa vi och svängde snabbt runt hörnet.

När vi kom hem hade Set lärt sig stå. Erik bara: "no hands!"

Sen kom Kaj och Sissel hit för att äta åttiotalsmaten köttberget fondue. Erik ville gärna få med brädan på bild. "Ok", sa jag.

Åhh, vi pusslar ett tusenbitars men lätt när Möör bara ska hålla på och förstöra!

Bara för att vi (jag) var sugna så köpte vi idag varsin bakelse från Martins conditori & café. Världens bästa conditori, de firar 25årsjubileum i år och har inte ändrat NÅGONTING interiörsmässigt sen de startade. Ser det ut som iallafall. Allt är extremt åttiotal och extremt slitet och extremt fult och det gör hela stället så fantastiskt underbart. Jämför ett sånt ställe med någon kedja. På Espresso house kostar en flabb kaffe med kaka minst 60 spänn. På Martins kostar fyra kanelsnäckor 25 pix!

Dock blev jag en smula *besviiiken* när jag öppnade lådan och såg att den ena bakelsen var pytteliten. Mycket mindre än den andra. Hur tänkte de där? Fattar de inte att jag fortfarande är ett barn i själen och därför fortfarande håller på med millimeterrättvisa i allt jag tar mig för? Gissa förresten vilken bit jag har paxat, hehe.

Bitmärket? Jag var tvungen att provsmaka lite jöö.

När klockan är halv elva och man fortfarande inte har somnat trots att man inte ens fyllt fyra månader, då får man sitta i soffan och käka popcorn och kolla på film. Vi håller sjukstuga här hemma. Alla snorar och hostar. Det är inte på svinisnivå men ändå så pass att jag INTE kan somna. Det slemmar igen i halsen och så ligger jag och vrider och vänder och sväljer och hostar. Bu för förkylning. Dessutom är det så mörkt och ruggigt ute att det lika gärna kan vara kväll dygnet runt. Set blir upponedvänd i huvudet och är vaken på helt fel tider. Attans bövelen. Tur att vi har glögg och clementiner hemma så vi iallafall kan leka att det är jul.

Idag fick Set en mössa på posten. Det var mamma som hade stickat den och skickat den. Den är lite trång men vi ska nog töja ut den så den passar. Han är ur-söt i den iallafall. Vi testade den när vi skulle handla innan.

I böckerna står det att man ska införa mer fasta rutiner när ungen är ca tre månader gammal. Jag tycker rutiner är skitsvårt. Våra dagar ser ut lite såhär, ungefär:

Runt 8.00 - Möre börjar bli hungrig och försöker väcka oss på alla tänkbara vis. Han ignoreras. Hårt. Ibland även med hjälp av blomsprutan (av mig). Set vaknar och babblar och sparkar på mig. Jag ammar och ignorerar honom tills Erik stiger upp och byter blöja på honom.

Runt 8.45 - Erik sticker till jobbet och lägger tillbaka Set hos mig i sängen. Vi sover en timme till.

Runt 10.00 - Vi stiger upp. Jag tvättar och klär ungen. Lattjar en stund. Kollar nätet.

Runt typ 11.30 - Set somnar i vagnen. Jag äter frukost framför datorn.

En halvtimme till timme senare - Set vaknar. Jag dricker kaffe, han ligger på mage och lattjar. Jag diskar eller tvättar eller dammsuger. Vi leker och sjunger och gör såntdär mammaledighetsgrejsimojs. Typ: Göllegöllegöllegölle, osv.

Runt 13-14 nånting: Vi ger oss ut på äventyr. Set sover i vagnen eller i selen. Promenix någonstans. Träff möjligen med någon. Annars bara promenixande.

Runt kanske 16-tiden - Vi kommer hem. Set sover om han inte gjorde det när vi var ute. Annars lattjar vi och fixar. Äter lite lunch. Chillar tills Erik kommer hem. Dricker kaffe.

17.00 - Jag tränar om det är måndag eller onsdag, Erik tränar om det är tisdag eller torsdag. På helgen gäller andra lagar, här snackar vi vardag. Den som är hemma tar på pyjamas på Set.

Någonstans mellan 18 och 21: Set somnar för natten. Erik lagar mat. Vi äter och kollar på nån festlig serie. Eller Aktuellt.

Runt 22: surfingtime. Jag bloggar. Erik spelar dataspel.

Runt 0.30: Vi lägger oss. Set vaknar. Babblar och stojar.

Runt 1.30: Set somnar. Vi läser. Vi somnar.

Några gånger under natten: Set vaknar. Jag ammar. Set somnar. Jag somnar.

Alltså: bara runt och typ hela tiden. Kari har superduperrutiner på Henny, tex prick tolv är det mat och prick sex ska hon sova osv. Ja, jag är dömd till evig lillasysterhet och evigt dåligt samvete för allt jag gör fel, men alltså: hur göör man? Jag skulle aldrig lyckas pricka in rätt tid dag efter dag. Funkar inte i min hjärna. Bör jag öva?