SAB, DDC och den där promenaden.
Det är galet vad man trillar ur pluggsvängen så fort man har lite jullov i över en månad! Första redovisningen av basgruppsuppgift är imorgon och när började jag plugga? Tja, vid 18-tiden ikväll. Då har vi alltså haft en vecka på oss. Har kommit in i en såndär "äh, det löser sig"-period. Och det gör det väl antagligen också. Det är så synd bara att man just när man till slut börjar läsa in sig på ämnet inser att det är jätteintressant. Och fråga mig nu inte hur klassifikation kan vara roligt, men när jag precis läst en uppsats om hur religion behandlas i SAB-systemet och en om hur Manligt och Kvinnligt behandlas i både DDC och SAB är det faktiskt en ögonöppnare. Bara det att kvinnor fram till runt 70-talet klassades under "Customs and folklore" mellan "etiquette" och "gypsies nomads outcast races" i DDC är ganska galet. Bara att ha en kategori som handlar om "Zigenare, nomader och andra utstötta raser". Helgalet! I det svenska SAB-systemet under Arbete och arbetsmarknad ses mannen som norm medan kvinnor, tillsammans med barn och ungdomar, hemarbetare, handikappade, äldre och invandrare finns i Särskilda grupper av arbetstagare . Och visst, jag kan köpa att det är svårt att ändra på ett så inarbetat system - men ärligt!! Nu bör det vara revolution på gång!
Jag tänkte ta en liten extrapromenad i Lund idag för att vi slutade klockan elva och för att jag ville vara ute och promenixa i det fina vädret. Så jag gick genom Botaniska och ner mot Spyken, svängde bort mot hållplatsen för 171 och tänkte ta den hem. Precis innan jag kommit fram fick jag dock någon fix idé om att jag lika gärna kunde gå lite till och sedan åka 131:bussen från Lund och genom Malmö istället för som vanligt hoppa av på Värnhem och gå hem till Möllan därifrån. Tänkt och gjort, jag vände kosan mot staden igen. Och lyckades såklart ta den allra längsta omvägen någonsin! Visst, det dök upp spännande saker på vägen, en trädkoja, en halv trädgårdssoffa som var blå, ett husbygge och en väldigt smal, blek och svartklädd tjej som skulle kunna vara med i en serie eller film. Men jag skulle nog ändå summera promenaden med orden "FÖR LÅNG!". När jag äntligen kom fram till busshållsplatsen såg jag dessutom att 131:an bara gick en gång i timmen och inte alls i närheten av tidpunkten när jag var där. Jag fick alltså åka evighetsbussen 130 hem. Det tog mig två timmar att komma hem allt som allt. Jag som tänkte åka hem snabbt och plugga. Istället kom jag hem utmattad, iskall och överhungrig. Därav uteblivet plugg och mycket surf på nätet. Som vanligt.
Imorgon: Bio!
Jag tänkte ta en liten extrapromenad i Lund idag för att vi slutade klockan elva och för att jag ville vara ute och promenixa i det fina vädret. Så jag gick genom Botaniska och ner mot Spyken, svängde bort mot hållplatsen för 171 och tänkte ta den hem. Precis innan jag kommit fram fick jag dock någon fix idé om att jag lika gärna kunde gå lite till och sedan åka 131:bussen från Lund och genom Malmö istället för som vanligt hoppa av på Värnhem och gå hem till Möllan därifrån. Tänkt och gjort, jag vände kosan mot staden igen. Och lyckades såklart ta den allra längsta omvägen någonsin! Visst, det dök upp spännande saker på vägen, en trädkoja, en halv trädgårdssoffa som var blå, ett husbygge och en väldigt smal, blek och svartklädd tjej som skulle kunna vara med i en serie eller film. Men jag skulle nog ändå summera promenaden med orden "FÖR LÅNG!". När jag äntligen kom fram till busshållsplatsen såg jag dessutom att 131:an bara gick en gång i timmen och inte alls i närheten av tidpunkten när jag var där. Jag fick alltså åka evighetsbussen 130 hem. Det tog mig två timmar att komma hem allt som allt. Jag som tänkte åka hem snabbt och plugga. Istället kom jag hem utmattad, iskall och överhungrig. Därav uteblivet plugg och mycket surf på nätet. Som vanligt.
Imorgon: Bio!
Saker som hände i helgen
I fredags eftermiddag cyklade jag till Mobilia och inhandlade min nya telefon. Den största fördelen med den är att den är estetiskt tilltalande. Annars är den tyvärr inte speciellt tilltalande. Ljudet är skränigt, knapparna smala och väckarklockan är bara ett vibrerande ljud som borrar sig genom hyllan den ligger på och rakt in i min hjärna. Jag tror att jag vänjer mig. Eller tror jag att den kommer att gå sönder så snabbt som möjligt bara för att jag avböjde att köpa till en skadeförsäkring som hade ruinerat mig.
Telefonen. Nokia såklart.
I lördags gick jag och Bea på promenad. Vi såg bland annat pulkaspår och ett gummiband, samt konstiga bubblor i vattnet i Slottsparken som om det vore en bubbelpool. En Gräsand trodde nog att det var en bubbelpool för den simmade dit och njöt en lång stund. På kvällen bjöd Bea på middag hos sig. Rödbetssoppa som var väldigt god, samt kakor till efterrätt. Sen bråkade jag och Erik med varandra hela natten och blev inte vänner igen förrän vid tvåtiden på söndagen. Vid tretiden åkte Erik och Olof iväg och kom tillbaka med min julklapp från Erik som var en fotoskrivare. Funkar hur bra som helst! Samtidigt virkade jag färdigt en mössa som jag gav i present till Erik. Allt fick ett lyckligt slut. Idag kom jag till skolan en timme för tidigt eftersom jag läser fel på schemat varje dag. Ambitiös som jag är pluggade jag under den timmen och kan därför spendera en stund framför datorn nu med nonstop och te. Yummi!
Mössan. Fin va?!
Det där med vickande bilar
Vilken ångestfylld, hemsk, tragisk, finsk och alldeles alldeles underbar film. Alla Kaurismäkis filmer är fantastiska och denna speciellt. Kanske för att den också är så rolig i det tragiska, som när de åker till industritomten för att hämta kocken som supit ner sig och de andra a-lagarna säger "ta inte Lajunen, ta inte Lajunen" eller när de går ifrån biofilmen som skulle vara en komedi men som de inte skrattade alls åt när de såg den. De lämnar salongen och går ut till biljettdisken för att där hämta upp sin hund som de lämnat in och som stått där bakom och väntat så snällt. Små detaljer som bara är så finska och så torra. Ingen musik är väl bättre än finsk sorgsam tango om hjärtan som går i kras och falska förhoppningar och drifting clouds. Speciellt när bandet består av en grupp män i 55-årsåldern som backar upp en manlig ledsen sångare med en röd ros i ena handen.
Jag hittade en telefon på nätet som jag tänkte att jag skulle köpa. Såg även att den fanns på Mobilia så vi åkte dit på direkten (tjugo i åtta, de stänger åtta) med mopeden. Vi höll allvarligt talat på att frysa ihjäl. Erik var dock pigg på idén eftersom, citat: "Åh! Då kan jag ju spela Guitar Hero på Elgiganten! Ibland åker jag och Olof dit och spelar det!"
...Nu vill jag inte alls vara neslig eller något sådant men detta var nog något av det roligaste Erik någonsin har sagt. För det första: Guitar Hero är ett playstationspel som går ut på att man håller i en låtsas-elgitarr med fyra stora knappar på, tittar på skärmen som visar hur man ska spela och så spelar man liksom luftgitarr till olika låtar. Gitarren är pytteliten. Låtarna är jättekassa. Visst, det skulle väl kunna vara ett roligt spel. Men är det så roligt att man vill åka dit, citat: "Ibland", och spela det med sin bästa kompis? Njae.
Det liksom lät på hans röst som att han lika gärna skulle kunna vilja följa med till Ica och handla bara för att få åka i den där bilen som vickar fram och tillbaka om man stoppar i en femma..
Telefonen fanns inte inne. Såklart. Men vad gör det, telefon kan man köpa någon annan gång. Det betyder ju bara att ett extra speltillfälle bjuds till Erik, så glad han ska bli!
Det där med telefonen
Ja nu har det så slutligen skett. Telefonsatan har gått sönder på riktigt, det går inte att göra ett jota på den. Obs: Jag HAR satt i sim-kortet, det gjorde jag redan när jag köpte den. Ok att jag köpte ett nytt simkort i eftermiddags men det var ju till simträningen i badhuset. Ja, det var ett väldigt dåligt skämt.. Jag måste alltså således köpa en ny telefon, och det snabbt. Min telefon är min nämligen även min klocka, min väckarklocka, min kontaktlista - Jag kommer inte ens åt mina nummer!! Kan ni förstå hur handikappad jag är? Ska jag behöva gå ut imorgon och använda alla mina tilltänkta klädpengar till en telefonajävul som antagligen går sönder efter några månader? Vill inte och har verkligen ingen lust. Jag har redan alldeles för många utgifter denna månaden.
Önskelista till 25årspresent:
- Telefon
- Träningskort
Önskelista till 25årspresent:
- Telefon
- Träningskort
- och till skor
- och till en vårjacka
- och till en baddräkt
- och till allt annat som jag inte har råd med.
- Jag hatar att leva fattig som en lus.
- När jag får barn ska jag låta dem jobba redan från fyra års ålder.
- Pengarna ska jag stoppa i egen ficka.
- Nu är detta inte längre en önskelista.
- Erik sprayar med sprayfärg tre meter från min näsa.
- Jag börjar bli väldigt yr.
...Snälla snälla telefon börja fungera igen!!
Det där med feghet
Så jobbigt det måste vara att vara ett barn, tänkte jag idag på biblioteket. En snorig kille i åttaårsåldern kom och ville att jag skulle hjälpa honom att hitta en bok, nån om indianer. Han visste precis vilken det var men inte var den stod. Så vi gick båda två till hyllan för att leta efter den och jag gav honom det enda exemplaret som stod inne, en tjockare bok med tre berättelser i. Nä, då ville han inte ha den eftersom den inte hade rätt omslag och format! Aja, inget att göra och jag gick tillbaka till infodisken där en lika gammal pojke plus moder väntade. Jag satte mig och sa hej hej och undrade vad de ville ha hjälp med. Pojken tittade förskrämt på mig och sjönk sedan ihop bakom disken. Där viskade han till sin mamma att hon väl kunde fråga efter boken han ville ha. Mamman sa bestämt nej. "Nu är du faktiskt snart nio år, då får du fråga själv! Jag är färdig, så om du inte ska fråga någonting så går vi hem" sa hon. Jag tänkte stackars stackars grabb, nu har ju allt blivit fel och satan vad han säkert skäms. Mamman gav sig inte hur mycket han än sjönk ihop och tillslut i princip låg nere på golvet. Så krälade han sig upp och gick skamsen från disken med svansen mellan benen utan att ha ställt sin fråga.
Så jobbigt det måste vara att vara ett barn, tänkte jag. Tills jag kom hem utsvulten och jag och Erik skulle beställa pizza. "Men duu kan väl ringa, jag våågar inte, jag viill inte, varför kan inte duu??" gnällde jag och insåg att barn och barn. Jobbigt helt enkelt snarare kanske att vara en fegis..
Så jobbigt det måste vara att vara ett barn, tänkte jag. Tills jag kom hem utsvulten och jag och Erik skulle beställa pizza. "Men duu kan väl ringa, jag våågar inte, jag viill inte, varför kan inte duu??" gnällde jag och insåg att barn och barn. Jobbigt helt enkelt snarare kanske att vara en fegis..
Det där med mumin
Okej, det var ganska kul att leka med magneter. Obs: jag hälsar inte med min hand, jag leker med magneter även på den. Mitt januarilov börjar ta sig, nu äntligen när det är typ en dag kvar på det.. Steg förstås upp vid ett även idag och hann inte ut innan det blev mörkt igen, men då jag kom ut blev det iallafall lite uträttat. En Bokklubb är startad. Första boken som skall läsas är The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald. Alla svenska exemplar var utlånade på bibblan så det fick bli en på det utrikiska språket engelska. Ska jag vara ärlig tycker jag den verkar smått tråkig, men jag är ju en sån som bestämmer sådant redan efter att ha tittat på omslaget så vad vet jag. Den kan lika gärna vara vrålbra. Därefter har vi startat en Skivklubb. En gång i månaden skall varje medlem skicka tre låtar till månadens redaktör som i sin tur tillverkar en blanneskiva innehållandes omslag, låtlista och allt. Oj, två klubbar på samma gång!
Som om det inte vore nog har jag nu bestämt mig för att ta tag i mitt fotande. I källaren hittades ett bord, jag hoppas verkligen inte att det tillhör någon. Det stod ute i gången, men i en låda låg det två disketter, en oanvänd filmrulle (woho!) och två pennor. De tog vi. Rummet börjar arta sig och det enda som saknas är fotovätskor. Det önskar jag mig i födelsedagspresent. Så var det sagt :)
Lite undrar jag hur det ska gå med allt. När skolan väl börjar skulle jag mycket väl kunna dega ihop till en latboll som inte orkar vara med på någonting någonsin. Hoppas att det inte händer, hoppas att jag blir vuxen när jag fyller 25 och att jag då börjar vakna tidigt och blir bra på att laga mat i tid och baka bröd och kanske göra egen müsli och äta grönsaker och städa ibland och bara orkar!!
Tur att man fortfarande ibland kan träffa Tigern, Systern och Azid och spela Muminspelet som går ut på att man ska hitta nyckeln och ta hem den till Muminhuset utan att någon kommer och tar den. Illa om man träffar Morran eller Hattifnattarna eller om man drabbas av svindel på bron vid det ensliga berget!
Som om det inte vore nog har jag nu bestämt mig för att ta tag i mitt fotande. I källaren hittades ett bord, jag hoppas verkligen inte att det tillhör någon. Det stod ute i gången, men i en låda låg det två disketter, en oanvänd filmrulle (woho!) och två pennor. De tog vi. Rummet börjar arta sig och det enda som saknas är fotovätskor. Det önskar jag mig i födelsedagspresent. Så var det sagt :)
Lite undrar jag hur det ska gå med allt. När skolan väl börjar skulle jag mycket väl kunna dega ihop till en latboll som inte orkar vara med på någonting någonsin. Hoppas att det inte händer, hoppas att jag blir vuxen när jag fyller 25 och att jag då börjar vakna tidigt och blir bra på att laga mat i tid och baka bröd och kanske göra egen müsli och äta grönsaker och städa ibland och bara orkar!!
Tur att man fortfarande ibland kan träffa Tigern, Systern och Azid och spela Muminspelet som går ut på att man ska hitta nyckeln och ta hem den till Muminhuset utan att någon kommer och tar den. Illa om man träffar Morran eller Hattifnattarna eller om man drabbas av svindel på bron vid det ensliga berget!
Fåret
Det är någonting med min kamera som gör alla bilder väldigt blåa. Sitter mest och lyssnar på Isolation Years och väntar på det fina vädret. S/Y Glädjen var en av de bästa böckerna på väldigt länge, läs den! Tyvär är inte boken jag läser för tillfället det. "Kalla det vad fan du vill" heter den och har inte alls samma språk som jag fastnade för i S/Y Glädjen. Rent ut sagt är den ganska tråkig, jag längtar efter att ha läst ut den.
På söndag ska jag jobba min första dag på Stadsbiblioteket i Lund. Jag är redan väldigt nervös och känner på mig att jag kommer att försova mig trots att jag börjar klockan elva. Det känns dock kul att mitt första pass är på barn & unga. Där är det alltid så mycket halabalo så det kvittar lite hur duktig man är, man får liksom bara försöka hänga med. Kul är att vi ska skicka in bilder på oss själva som ska finnas på den interna hemsidan. Hur ska man kunna veta vad de är ute efter? Ska bilden vara seriös som på skolfotot eller vill de ha en personlig bild som säger någonting om en? Det kan ju bli pinsamt hur man än gör. Låt säga att jag tar den bilden jag har som presentationsbild här bredvid på bloggen, så har alla lustiga suddiga-kassa bilder på sig själva. Tex:
Eller:
Då kommer ju alla tro att jag leker vuxen på bibliotek, ungefär som man lekte affär när man var liten. Eller om jag tar en bild där jag ser ful ut med mopedhjälm på huvudet och så har alla andra en superseriös vuxenbild och tänker att tjena vilken oseriös tönt. Tex:
Eller:
Jag i Jons glasögon. Haha. Nä, jag ska INTE ta denna bilden. Någon som förstår mitt dilemma dock?
Ikväll: Spacelab på Vinylbaren.
Det där med magnet
Vädret är värre än värst, dvs smått regn överallt. Grått och jävligt. Olof är här för att plugga med Erik inför tentan imorgon, jag vaknar som vanligt vid halv ett trots att jag egentligen vill upp vid tio och när jag äntligen kommer ut från sovrummet har de redan hunnit bestämma sig för att strunta i pluggandet eftersom de ändå inte tror att de kommer att klara tentan. Vad gör man då när det bara är inneväder? Jo, Olof fyller 30 på lördag och ska få sin present av Erik idag bestämmer de. Vad önskar han sig? En magnet.
En Magnet??
Varför? Frågar jag försynt. För att man kan leka med den, vad menar du? Säger de. Men, ni ska alltså ut i oväder och vind, köra moped genom hela staden för att komma till affären som säljer magneter - och köpa EN magnet? Varför?? Frågar jag försynt. Vadå, vadå genom hela stan, vi är ju snart hemma igen och kan leka! Vad menar du? Säger de.
Och då undrar jag. Är det jag som inte längre har barnasinnet kvar, eller är det Olof och Erik som innerst inne inte alls är 30 utan 7 år? Kan någon förklara för mig varför magneter är så roliga att man vill bege sig ut i det värsta regnet någonsin för att få tag på en? Och det mest centrala: Vad leker man med en magnet?
En Magnet??
Varför? Frågar jag försynt. För att man kan leka med den, vad menar du? Säger de. Men, ni ska alltså ut i oväder och vind, köra moped genom hela staden för att komma till affären som säljer magneter - och köpa EN magnet? Varför?? Frågar jag försynt. Vadå, vadå genom hela stan, vi är ju snart hemma igen och kan leka! Vad menar du? Säger de.
Och då undrar jag. Är det jag som inte längre har barnasinnet kvar, eller är det Olof och Erik som innerst inne inte alls är 30 utan 7 år? Kan någon förklara för mig varför magneter är så roliga att man vill bege sig ut i det värsta regnet någonsin för att få tag på en? Och det mest centrala: Vad leker man med en magnet?
Det där med vatten
Martina Martina, det har hänt! Precis som vår forna NO-lärare lärde oss på högstadiet, en kvinna har alltså Dött av att dricka vatten!
Se själva här
Jag är nästan helt säker på att det var den enda jag lärde mig av honom på hela tre år.
Se själva här
Jag är nästan helt säker på att det var den enda jag lärde mig av honom på hela tre år.
Storm ünd drang
Det har nog inte undgått någon att det stormar idag. SMHI varnar: gå inte ut! Vad gör vi alla? Går ut såklart! Storm är det roligaste vädret, det spelar ingen roll hur gammal man är, alla man möter fnissar förtjust och går nästan lite överdrivet vingligt som om man vore på ett jättestort nöjesfält. Jag, som inte fick följa med på äventyrsfärd med bror och syster, gav mig ut ensam ner till stadens bästa stormtillhål Bo01. Cykeln gav jag upp om redan vid badhuset, ställde den vid en toalett och bad den vänta där snällt på mig. Och så gav jag mig ut på äventyr. Satan i gatan som det blåste. Det är nästan pinsamt att erkänna och alla ni som läser som kommer från övre halvan av Sverige kan skratta nu; jag blev nämligen köldskadad. Det kom sig så att jag skulle kika ut över kanten på stenbryggan och nog fan kom det världens största våg just i det ögonblicket. Jag kastade mig såklart åt sidan som värsta MacGyver men fick ändå en stor spolning på hela baksidan. Ja, HELT dyngsur. Det kändes som att jag hade kissat på mig med jättekallt kiss. Andra hade sett mig eftersom det skedde precis utanför det Italienska caféet och jag log lite klämkäckt mot dem som om att jag bara tyckte det hela var helfestligt. Det var det också en liten liten stund. Tills jag började gå ungefär, då jag kom ihåg att jag hade tjocka jeans på mig som förströgas oerhört i blött tillstånd. Så, jag befann mig alltså långt ifrån min cykel och ännu längre ifrån mitt hem. Då mötte jag Daniel och Isa och kunde iallafall skratta lite åt eländet, men kände hela tiden hur det kylde på där bak och lämnade dem ganska snabbt igen. Nu var jag bara sugen på kaffe. Mot cykeln, som stod där så fint och snällt och väntade. Äventyret var dock inte över helt, precis innan jag kom fram till cykeln flög nämligen den stora tunga toalettdörren av sin byggnad och lade sig stor, tung och platt preciis bredvid min cykel! Tuur att jag blev så blöt innan så att det gick snäppet trögare att gå så att jag slapp bli platt som en dörr jag med!
Så kom jag alltså hem och drog av mig brallorna och hoppade i de mjuka mjukisbyxorna och märkte efter en kort stund att jahapp, köldskada på högra låret. Hur kan det hända? Det är typ tio grader ute, jag bor i Malmö. Pinsamt. Säg det inte till någon.
Så kom jag alltså hem och drog av mig brallorna och hoppade i de mjuka mjukisbyxorna och märkte efter en kort stund att jahapp, köldskada på högra låret. Hur kan det hända? Det är typ tio grader ute, jag bor i Malmö. Pinsamt. Säg det inte till någon.
sweet freedom
Allt är klappat och allt är klart! Inlämning skedde igårkväll (japp, jag är och kommer alltid förbli en sådan som skjuter upp ALLT i sista stund) och nu är jag alltså fri ledig och semestrande tills den 22/1. Och jag har ingenting att göra. Hade jag åtminstonne haft lite kosing kunde jag ju åka någonstans, kanske hälsa på vännerna i Stockholm, men icke så. Det får bli ett läsrace av lovet, snart klar med S/Y Glädjen. Ska läsa Ängeln på sjunde trappsteget sen, jag är nämligen antagligen den sista människan på denna jord som inte gjort det ännu.
Kom för övrigt precis hem från dagens simövningar, vågen samma som sist. Tydligen är det samma för alla andra också med tanke på hur fullproppat det var i banorna idag. Det var hemskt! Lyckliga kan Martina och Karin vara som inte följde med. Jag skojar inte om jag påstår att det var ett tjugotal i varje bana. Och det är ju inte direkt så att alla simmar i samma takt. Nej, aldrig med simmeri en fredagseftermiddag tack.
Annars passade jag och Martina Isak 3 mån idag. Sweet. Vi rullade vagnen halva tiden var och lekte att det var vårt eget barn som låg och sov, och ja. Jag blev väldigt sugen på barn. Inte att äta dem alltså, att ha dem.
Nu: fredagsmiddag med matlaget!
Kom för övrigt precis hem från dagens simövningar, vågen samma som sist. Tydligen är det samma för alla andra också med tanke på hur fullproppat det var i banorna idag. Det var hemskt! Lyckliga kan Martina och Karin vara som inte följde med. Jag skojar inte om jag påstår att det var ett tjugotal i varje bana. Och det är ju inte direkt så att alla simmar i samma takt. Nej, aldrig med simmeri en fredagseftermiddag tack.
Annars passade jag och Martina Isak 3 mån idag. Sweet. Vi rullade vagnen halva tiden var och lekte att det var vårt eget barn som låg och sov, och ja. Jag blev väldigt sugen på barn. Inte att äta dem alltså, att ha dem.
Nu: fredagsmiddag med matlaget!
Chock!
WAA! Kom precis på att jag har en TILL uppgift som jag måste lämna in idag! Hilfe!
Grisen
Igår kom Erik hem från affären med en otillagad julskinka på 3,6 kg. Den var billig, tio kr kg, eftersom den skulle gå ut idag. Vad skulle vi med den till, undrade jag eftersom vi är två personer i detta hushållet och inte behöver, ja inte ens KAN äta upp 3,6 kg julskinka på en kväll. Vi ska laga den! sa Erik och förlöste den ur plastfodralet. Sagt och gjort, vi svepte in den i folie och i med termometern och skuts in i ugnen. 3 ånhalv timme senare var den klar, och nu luktade det grislik i hela lägenheten. Klumpen hade blivit något mindre men var ändå alldeles för stor för oss. Den skulle förstås griljeras. Vi hade inga ägg eftersom vi använt upp alla efter nyår när vi bakade världens största bakfyllefläskpankaka, och vi hade inget skorpmjöl eftersom alla mjöliga ingredienser i vårt hus (inte bara i vårt kök har det visade det sig när grannen kom och bad om mjöl häromdan) invaderas av baggar och flugor efter en dag. Det fick bli griljering med endast senap. Hurra, senap som är min älsklingsrätt - not. Nu hade vi alltså en 3,6 kg grisklump insmord med senap i ugnen. Lägenheten luktade mer och mer gammalt as. Och så blev den klar och faktiskt ganska god. Nu kommer det värsta. Vi hade nämligen bjudit över Bea och Jon på filmtittande. Så, vi gjorde oss alla vars två skinkmackor och bänkade oss framför tv:n. Vilken film? SAW 3. Yep. Just den där en av scenerna handlar om en man som ligger fastspänd i en stor tunna och ser hur ruttna maskätna grislik släpps ner i en kvarn, slafsas sönder och sprutas ut rakt över honom. Sådär aptitligt. Och där satt vi alla med våra läckra skinkmackor (som skulle gå ut idag) i en lägenhet som luktade kokt gris. Yummy!
En språklig fråga till alla svensklärare: Är det nån skillnad på en sanitär olägenhet och en osanitär lägenhet? Eller heter det inte ens olägenhet utan oläghet? Nattens bryderi..
En språklig fråga till alla svensklärare: Är det nån skillnad på en sanitär olägenhet och en osanitär lägenhet? Eller heter det inte ens olägenhet utan oläghet? Nattens bryderi..
Skivan i hyllan
Tack för boktipsen! När jag la upp min blogg igår trodde jag inte att jag skulle få ett så fysiskt svar som jag fick i morse (eller, ehrm.. jag vaknade klockan ETT.) Boktipset kom som ett brev på posten. Ja, faktiskt kom en bok i ett brev bland posten. Det var en tävling jag vunnit på Lottens blogg angående vilket av fem påståenden som var fel. Jag svarade fel men lite rätt och vann en bok! Man tackar!
Boken som blir min nästa läsning är dock varken den eller någon annan av era tipsböcker, även om jag vill läsa dem någon gång. Valet föll på S/Y Glädjen av Inger Alfvén. Nån som har läst den? Erik hade lånat hem den från sin farmor och tyckte den verkade ångestfylld och bra. Jag ska läsa och se. Ännu så länge stämmer det han sa.
Artikeljävulen kämpar jag på med, trots att jag sitter framför datorn heela dagen tror jag att effektiv arbetstid blir ungefär en timme. Vart tar resten av tiden vägen? Dunno.
Här kommer dagens tips. Idag handlar det om musik. Två skivor har snurrat i datorn hela dagen. Inte för att de snurrar så mycket när man har laddat ner dem.. Vad gör musik nuförtiden? Den har ju AllTid snurrat! Utom när man spelar live förstås. Hm. Aja, spelas då. Två skivor har spelats i datorn hela dagen. Den första är :
Boken som blir min nästa läsning är dock varken den eller någon annan av era tipsböcker, även om jag vill läsa dem någon gång. Valet föll på S/Y Glädjen av Inger Alfvén. Nån som har läst den? Erik hade lånat hem den från sin farmor och tyckte den verkade ångestfylld och bra. Jag ska läsa och se. Ännu så länge stämmer det han sa.
Artikeljävulen kämpar jag på med, trots att jag sitter framför datorn heela dagen tror jag att effektiv arbetstid blir ungefär en timme. Vart tar resten av tiden vägen? Dunno.
Här kommer dagens tips. Idag handlar det om musik. Två skivor har snurrat i datorn hela dagen. Inte för att de snurrar så mycket när man har laddat ner dem.. Vad gör musik nuförtiden? Den har ju AllTid snurrat! Utom när man spelar live förstås. Hm. Aja, spelas då. Två skivor har spelats i datorn hela dagen. Den första är :
The Sleepy Jackson - Lovers
Mycket bra skiva, tack Ola för tipset!
Nästa skiva köpte jag på accelerator i somras. Tog hem den och lade den i min stereo som stod i köket och som för att sladden skulle räcka till kontaktuttaget fick ha två förlängningssladdar mellan sig och väggen. Hur det nu var så gick GrannenMartins bil sönder en dag i juli. Det var något med avgasröret. Jag kom hem från stranden en eftermiddag och såg Martin och Erik ligga under bilen med redskap och verktyg till vilka de behövde ström. De hade då tagit förlängningssladdarna från min stereo och kopplat dem från Martins lägenhet på första våningen och sedan ut genom fönstret där de hade parkerat bilen så nära de kunde. Det var en rätt rolig syn, men det viktiga här var att sladdarna aldrig riktigt hittade tillbaka till köket. Den ena hamnade vid min dator när jag köpte den i augusti, och den andra har jag ingen aning om var den är. Skivan låg dock kvar i stereon. Stereon som inte hade någon ström. Eftersom den stod i köket och eftersom den där stod i en ranglig bokhylla bredvid en hög rasriskerande böcker var jag aldrig direkt sugen på att dra ut stereon och koppla in den någon annanstans bara för att få tag på skivan, så den blev sittande och jag började intala mig att den nog inte var speciellt bra ändå när allt kom omkring. Men se det var den ju! För någon vecka sedan blev vi nämligen sugna på att kunna höra musik i sovrummet. (nej, inte så era snuskisar) och bar helt sonika in den, pluggade in kontakten och ut for skivan! Och den var jättebra! Så var det med det. Bilen skrotades när Martin seriekrockade på nobelvägen i höstas, sladdarna kan sitta där de sitter, bokhyllan ser svag och tragisk ut i köket och är mest ett hem för gigantiska massor tidningar som vi aldrig kommer loss att bära ut till pappersinsamlingen. Men skivan består!
The sixth great lake - Up the country
Så nu: Vad ska jag lyssna på imorgon när jag skriver om hur marknadsföringen har påverkats av att de elektroniska resurserna på biblioteken ökat?
The sixth great lake - Up the country
Så nu: Vad ska jag lyssna på imorgon när jag skriver om hur marknadsföringen har påverkats av att de elektroniska resurserna på biblioteken ökat?
Boken et Al
Jag hoppas alla förstår hur rolig rubriken är. Åtminstonne alla som skriver uppsatser och dylikt. Aja. Jag har precis läst ut Tusen små bitar av James Frey, som jag inhandlade på bokmässan i höstas. Känner mig lite post-bok som man lätt gör när man läst ut en tegelsten. Jag gillade den mycket men kan inte riktigt förstå hur det kunde bli såna rabalder då det kom ut att den inte var 100% sann. Det känns rätt skönt att läsa böcker ett tag efter hypen har varit, hade rabalderna pågått just nu vet jag inte, jag kanske också hade blivit förbannad. Nu känns det bara som att det är en roman bland många andra. Dessutom var den väl på snäppet för "Oh happy oh joy" för att kunna vara helt helt sann. Spelar roll, det knockade rätt hårt ändå. Många obehagliga beskrivningar av det ena och det andra. Helt klart läsvärd! Nu måste jag nog läsa en lite mer upplyftande bok dock, annars kommer jag bli deprimerad.. Såhär ser den iallafall ut:
Obs! Dagens uppdrag, jag vill ha lästips!
Ett tips var blir bra, eller för all del många tips var!
Och så ville Al se hur han såg ut på nyår, varsågod: (Obs: Märk väl den uppenbara produktplaceringen i högra hörnet. Plus den konstiga stämningen när en tjej helt plötsligt blir genomskinlig..)
Obs! Dagens uppdrag, jag vill ha lästips!
Ett tips var blir bra, eller för all del många tips var!
Och så ville Al se hur han såg ut på nyår, varsågod: (Obs: Märk väl den uppenbara produktplaceringen i högra hörnet. Plus den konstiga stämningen när en tjej helt plötsligt blir genomskinlig..)
Det där med möbler
Jag och möbler alltså. Vår lägenhet består av ungefär 50% skräp, 40% arvegods, 8% upphittat och 2% nyköpt. En sen kväll innan jag och Erik hade flyttat ihop knackade han på och berättade att han hade hittat en överraskning till mig. Jag som levt i tre år på en 90 cm planksäng, ofta beskriven som "att ligga på ett bord med en duk", blev mäkta glad över en prima 120 cm mjuksäng upphittad vid återvinningstationen utanför ICA. Där stod tillochmed två stycken så jag fick den ena, vi bar den hem genom Malmös gator i snöväder om jag inte minns fel, och den andra bar vi hem till Erik. Här står de nu båda. Sammanlagt har vi fyra stora resårbottnar (heter de väl?) som tar plats. Vi använder en att sova i, en som gästsäng, en som "lägga-kläder-på-när-man-inte-orkar-vika-dem-på-kvällen"-säng och den sista står och skäms i verkstaden. Min stora klädbyrå inhandlades på sopstationen. Vardagsrumssoffan har funnits med i bilden sedan Erik föddes 1977.
Och så läser jag en massa bloggar om folk som tar en tur till Ikea efter jobbet lite käckt och handlar nya hyllor, ny soffa, nytt alltihopa och tänker att tjena! Vi kommer inte ens iväg till Ikea för att handla något så fjuttigt som en brödkavel! Why? Vi har inte råd. Hur flaen har alla råd med att köpa soffor? Jag vill också ha en ny soffa! (Även om jag innerst inne vet att jag inte skulle stå ut mer än en dag i en lägenhet med nytt och nytt och nytt. Det är jag och skräpet helt enkelt..)
Så vad hittades idag om inte en prima liten kommod! Jag hittade den när jag skulle slänga en soppåse, nere i soprummet stod den och var ledsen. Lite skräpig med hår och bitar av godispapper i lådorna, men det fick gå an. Den luktade precis som det gör i alla tjejers sminkbyrår plus att en låda innehöll några små rosa pärlor. Tyder på att den inte tillhört värsta slusken som kanske hade porr i lådorna eller kletade snorkråkor på undersidan eller så.. Nedan följer ett bildspel.
Vad blir...Och så läser jag en massa bloggar om folk som tar en tur till Ikea efter jobbet lite käckt och handlar nya hyllor, ny soffa, nytt alltihopa och tänker att tjena! Vi kommer inte ens iväg till Ikea för att handla något så fjuttigt som en brödkavel! Why? Vi har inte råd. Hur flaen har alla råd med att köpa soffor? Jag vill också ha en ny soffa! (Även om jag innerst inne vet att jag inte skulle stå ut mer än en dag i en lägenhet med nytt och nytt och nytt. Det är jag och skräpet helt enkelt..)
Så vad hittades idag om inte en prima liten kommod! Jag hittade den när jag skulle slänga en soppåse, nere i soprummet stod den och var ledsen. Lite skräpig med hår och bitar av godispapper i lådorna, men det fick gå an. Den luktade precis som det gör i alla tjejers sminkbyrår plus att en låda innehöll några små rosa pärlor. Tyder på att den inte tillhört värsta slusken som kanske hade porr i lådorna eller kletade snorkråkor på undersidan eller så.. Nedan följer ett bildspel.
Plus...
Inte mindre än..
Harmoniii! (Obs, lillbordet med cd-skivor ska bort. Skivorna ska hamna inne i lådorna)
Bilddagboken är död
Länge leve bilddagboken. Nä, det var för tradigt. Sidan var för ful. Det får faktiskt bli nån bild om dagen här istället. Jag och Bea var på cyklenad innan (rätt bra ord som jag såg i en blogg innan idag, minns inte var.. betyder promenad fast på cykel) och såg både stranden och gatukonst. Och så inspirerades jag till att göra små filmer, såna där man tar många många stillbilder som man sen spelar upp snabbt så det blir en liten film. Jag kan ju inte visa dem här, men kul är det. Tack för tipset!
Iallafall, no more bilddagbok för mig. Bara här.
Iallafall, no more bilddagbok för mig. Bara här.
Julegrisen
Min blogg är för tillfället helt galet påhoppad av spam. Be aware. När vi var hemma i julas och kollade på det bästa tv-programmet på tv "Animal cops", såg vi en episod där en stackars hund hade så mycket löss att hans blod hade tagit slut och han höll på att dö. Det var hemskt att se, kvinnan som ägde hunden hade inte gått hemifrån på 20 år eftersom hon inte gillade människor. Hunden överlevde. Ungefär så mycket spam har jag på bloggen som hunden hade löss.
Idag var första träningsdagen sedan innan jul. Så underbart härligt. Jag och Karin var och simmade i arla morgonstund, dvs vid halv elva, och började passet med den obligatoriska vägningen. Jag vill nästan inte berätta det, men vi vägde lika mycket. Japp. Jag har förvandlats till en julegris. Alltså, Karin är 20 cm längre än mig. Förstår ni vad det innebär?! Miss Beach 2007 startar här och nu! No more mr chips. Och det höll jag hela vägen ut ur omklädningsrummet och in i matsalen tills jag köpte och klämde i mig TVÅ kokta med bröd. Men gott var det. Eftersom jag knappt ätit frulle innan vi simmade ansåg jag att det var fullt tillåtet också. Och så cyklade jag hem för att få avnjuta en kopp svart som natten och hett som synden men då hade Olof tagit det sista som bjudekaffe.. Jag sitter nu med den värsta skallebanken på år och dag.
Alltså, det där om organisationsteori. Hur kul är det EGENTLIGEN? Vem och varför vill skriva tjocka böcker om detta sömnpiller till ämne? Det intresserar mig ungefär lika mycket som "Ekonomi" eller "Affärsvärlden" eller "Kemi". Huu. Den som vill skriva två sidor för en femma om hur valet av biblioteksorganisation påverkas av IT-utvecklingen kan höra av sig här i kommentarerna.
Ska nu visa hur det ser ut när jag pluggar:
Lite skräpigt men väldigt bekvämt.
Såhär ser det ut i köket där Erik och Olof pluggar:
Och såhär såg det ut när jag satte WR i Bubble Up: (Det vanliga poängantalet man kommer upp i är som bäst 720 ungefär!)
Hurra för mig som är så bra på att spela meningslösa spel på datorn!
Idag var första träningsdagen sedan innan jul. Så underbart härligt. Jag och Karin var och simmade i arla morgonstund, dvs vid halv elva, och började passet med den obligatoriska vägningen. Jag vill nästan inte berätta det, men vi vägde lika mycket. Japp. Jag har förvandlats till en julegris. Alltså, Karin är 20 cm längre än mig. Förstår ni vad det innebär?! Miss Beach 2007 startar här och nu! No more mr chips. Och det höll jag hela vägen ut ur omklädningsrummet och in i matsalen tills jag köpte och klämde i mig TVÅ kokta med bröd. Men gott var det. Eftersom jag knappt ätit frulle innan vi simmade ansåg jag att det var fullt tillåtet också. Och så cyklade jag hem för att få avnjuta en kopp svart som natten och hett som synden men då hade Olof tagit det sista som bjudekaffe.. Jag sitter nu med den värsta skallebanken på år och dag.
Alltså, det där om organisationsteori. Hur kul är det EGENTLIGEN? Vem och varför vill skriva tjocka böcker om detta sömnpiller till ämne? Det intresserar mig ungefär lika mycket som "Ekonomi" eller "Affärsvärlden" eller "Kemi". Huu. Den som vill skriva två sidor för en femma om hur valet av biblioteksorganisation påverkas av IT-utvecklingen kan höra av sig här i kommentarerna.
Ska nu visa hur det ser ut när jag pluggar:
Lite skräpigt men väldigt bekvämt.
Såhär ser det ut i köket där Erik och Olof pluggar:
Och såhär såg det ut när jag satte WR i Bubble Up: (Det vanliga poängantalet man kommer upp i är som bäst 720 ungefär!)
Hurra för mig som är så bra på att spela meningslösa spel på datorn!
utseendet
Så här får den bli!
Maneten
Nu får det vara färdigstudat för dagen, har faktiskt lyckats skriva en hel sida! Måste säga att livet just nu känns otroligt segt och meningslöst när man vaknar vid tolv, äter seg frukost, kollar nätet några timmar och så är det mörkt och man skriver lite skolarbete och så spelar man lite spel och så sitter man oavbrutet vid datorn tills man ska gå och lägga sig. Gah. Jag blir tokig. Vad är äventyret? Varför åker inte jag till Berlin och bor i konstiga kollektiv och ritar serier om det och blir olycklig och lycklig om vartannat och tappar bort mig men åker hem och hittar mig igen? Varför åker inte jag till Sydamerika och träffar inhemsk befolkning som bjuder mig på grillat marsvin? Varför åker inte jag till Asien och dansar på stränder nätterna igenom? Varför åker inte jag på roadtrip genom USA - från öst till väst eller tvärt om, och äter flottig mat på truckerställen? Varför åker inte jag på Transibiriska järnvägen? Jo, jag vet om Transibiriska järnvägen.
Om det ändå bara blir lite ljusare snart!! (Sjukaste från julafton: ett gäng maneter som simmade omkring i havet. Var det inte kallt?)
Och kan nån visa mig hur man lägger ut filmer på nätet? Har många roliga nu, tex en på julaftonsimmande maneter.
Om det ändå bara blir lite ljusare snart!! (Sjukaste från julafton: ett gäng maneter som simmade omkring i havet. Var det inte kallt?)
Och kan nån visa mig hur man lägger ut filmer på nätet? Har många roliga nu, tex en på julaftonsimmande maneter.
This one has grown old.. and bitter..
Erik har varit sjuk de senaste dagarna och nu börjar jag känna mig hängig. Eller, hängig och hängig. Mest är jag på ett irriterat humör och har så varit hela dagen. Jag lite hatar allt och alla. Speciellt alla på tv. Hatandet kan förresten nog ha ett nära samband med tv-tittandet om jag tänker efter, jag tittar på tv otroligt sällan, kanske en gång i månaden, och faktiskt är det mest vid dessa tillfällen som hatet bubblar upp. Kan inte hjälpa det. Alla är så dumma och korkade och störiga och grrr. Hatandet skulle också kunna ha att göra med att jag betalar ensam den väldigt dyra tv-licensen trots att jag/vi kollar på tv kanske en gång i månaden.. Eller har hatet att göra med att jag inte borde kolla på tv alls just nu utan skriva min tenta, tiden går tiden går.
Jag längtar efter snö. Förra vintern "lånade" jag och Bea en pulka som låg bortglömd på en gräsmatta och åkte pulka i kullarna vilket var rätt sköj, har fortfarande bilder därifrån som jag inte framkallat ännu. Detta året är det bara grönt och varmt. Fast jag var på ett äventyr i stormen i förrgår iallafall, cyklade ner till Bo01 så länge det gick att cykla innan det blåste för hård motvind, kollade in vågorna och fick dem på mig, kollade in havet och kände mig en stund som Bamses farmor, ni vet, och rullade sen nästan hela vägen hem i medvinden som var. Tyvärr kan jag inte visa bilder därifrån eftersom min kamera gick sönder på nyårsafton. När vi kom hem upptäckte jag att skärmen bara blev randig när man satte igång den. Vet inte alls vad som har hänt. Men det är som jag alltid har sagt. Jag och teknik går ta mig bövelen inte ihop. För några jular sen fick jag en bärbar cd-spelare av föräldrarna. Den gick sönder redan innan jag provat den. Jag fick en ny som inte heller varade längre än någon vecka. När jag sen fyllde år fick jag istället en mp3-spelare, vilken varade i ungefär två månader innan den dog. Nu har alltså kameran gått sönder, och inte nog med det - min mobil gick ju sönder lite innan jul. Hur kul är det på en skala? Jag bara väntar på att datorn också ska braka ihop och då ska jag återgå till skrivmaskin och burktelefon. Vill ni mig något så kom hit.
Förresten, min dvd-spelare som jag fick i (vad var det, 20 års present? nää, 22 års present?) födelsedagspresent. Nä men då gick väl den sönder i november.
Neeej då. Jag är inte bitter.
Jag längtar efter snö. Förra vintern "lånade" jag och Bea en pulka som låg bortglömd på en gräsmatta och åkte pulka i kullarna vilket var rätt sköj, har fortfarande bilder därifrån som jag inte framkallat ännu. Detta året är det bara grönt och varmt. Fast jag var på ett äventyr i stormen i förrgår iallafall, cyklade ner till Bo01 så länge det gick att cykla innan det blåste för hård motvind, kollade in vågorna och fick dem på mig, kollade in havet och kände mig en stund som Bamses farmor, ni vet, och rullade sen nästan hela vägen hem i medvinden som var. Tyvärr kan jag inte visa bilder därifrån eftersom min kamera gick sönder på nyårsafton. När vi kom hem upptäckte jag att skärmen bara blev randig när man satte igång den. Vet inte alls vad som har hänt. Men det är som jag alltid har sagt. Jag och teknik går ta mig bövelen inte ihop. För några jular sen fick jag en bärbar cd-spelare av föräldrarna. Den gick sönder redan innan jag provat den. Jag fick en ny som inte heller varade längre än någon vecka. När jag sen fyllde år fick jag istället en mp3-spelare, vilken varade i ungefär två månader innan den dog. Nu har alltså kameran gått sönder, och inte nog med det - min mobil gick ju sönder lite innan jul. Hur kul är det på en skala? Jag bara väntar på att datorn också ska braka ihop och då ska jag återgå till skrivmaskin och burktelefon. Vill ni mig något så kom hit.
Förresten, min dvd-spelare som jag fick i (vad var det, 20 års present? nää, 22 års present?) födelsedagspresent. Nä men då gick väl den sönder i november.
Neeej då. Jag är inte bitter.
Minnen från nyår
För att pigga upp mig denna tråkiga dag med bara stök bök och plugg tänkte jag visa den absolut mest klockrena bilden från nyårsafton. Här var det fest hos Martina. Nu: tillbaka till Bibliotekarierna som databasförmedlare snarare än bokförmedlare..
Floating around
Jag har så mycket skolarbete att göra just nu, och jag kan inte ens komma på ett ämne att skriva om. Finns det någonting som heter pluggångest är det det här! Jag önskar att jag var en mås.
