erikapik

Jag måste skaffa en digitalkamera, annars kommer jag att ha glömt hela mitt liv när jag är 30. Mitt minne blir sämre och sämre för var dag som går känns det som. Dessutom är det roligt att ha bilder från inomhus, fester, vardagen osv som det är både för dyrt och för mörkt för att ta med systemkameran. Ska man ta en festbild med den måste alla sitta prick stilla i typ två sekunder. Lätt att göra det när man är full. Dessutom blir det en smula krystat när man måste ha kameran på ett stativ för att det inte ska bli skakigt och så blir alltihopa värsta bullerbyfesten när FOTOGRAFEN kommer till byn. Eller varför inte de pinsamma stunderna  på tjejkalasen på mellanstadet när papporna och mammorna plockade fram polaroidkameran och alla försökte se festliga ut. Ja, bilderna är antagligen värdefulla för dem idag, men just då ville man ju bara äta korv och dricka läsk liksom. Eller kanske inte läsk, det bubblade för mycket i näsan och halsen. Kanske saft.

Anyway, jag har precis fått färdigt min första artikel till skolan. Skäms redan för vilka kommentarer jag kommer att få. Dessutom blev den för lång. Det är jobbigt det där när det är första grejen för den skolan man går på. Innan man har lärt sig vad läraren förväntar sig av en. Alla har olika uppfattningar om hur man ska skriva, vilken stil osv. Dessutom är alla olika hårda i bedömningen vad gäller källor och hur man använder typ Harvardsystemet. Jag tycker det är både tråkigt och svårt att göra en bra källförteckning så jag låtsas liksom som att ingen ska märka när jag inte pallar kolla upp allt. Jag vet att jag kommer få det kommenterat sen men det bara tar emot så extremt mycket.
Nu är den iallafall klar. Om jag bara vågade trycka på send-knappen och skickat den till läraren. Vet inte, det tar emot på samma sätt. Då borde det finnas någonting i den som jag skäms över. Och ja. Det gör jag. Jag skäms över hur jag hoppar mellan olika ämnen istället för att koncentrera mig på ett område. Why? Jag ville kräma ut texten. Så är det.
Firar iallafall att den är klar med vad jag nog skulle kunna klassa som the godaste kopp java ever. Ekologiskt gevaliakaffe alltså. Sån doft, sån färg, sån smak! Bedårande. Mr Beach 2006. Fast kaffe dådå.

Nä, om man skulle ta och beställa en digitalkamera? Jag vill ha en så mycket så att jag skulle kunna byta bort min sweet kopp med kaffe. Det säger inte lite. Julklapp?