A dirty job, but someone gotta do it

Kom hem prick åtta efter höstens första riktiga arbetspass på VårdVetenskapensHus. Verkar roligt och ganska lugnt. Precis sådär lagom akademiskt, som att man liksom går därifrån och känner sig vuxen. När jag jobbar på Stadsbiblioteket är det mer som att man kommer dit som Erika 10 år och ska leka bibliotek. Man blir behandlad som tio och man förvandlas till tio. Helt plötsligt fattar man nästan ingenting, och ingen låter en riktigt lära sig heller. Bättre att någon som kan gör. På Medfak är det lite tvärt om. Man kollar på en gång och sen ska man klara sig ensam resten av året. Låsa larma släcka stänga. Fixa lånekort svara på frågor klura ut krångliga datorer. Låsa in pengar sälja kopieringskort kontakta It-service. Aaah. Äntligen. Och när man går därifrån kl 19 är man ensam i byggnaden och så larmar man och känner att the power is mine. Rätt skön känsla faktiskt. Det där med vuxenhet är någonting bra i många lägen, tror jag ska utforska det mer. Har varit barn nu i 25 år. Det är dags för någonting nytt.

Sen har jag i hela mitt liv charmats sönder av universitetsområden med klippta trädtoppar och pampiga gräsmattor och smarta tjejer med läderväskor och långt brunt hår och nån lärare i manchesterbrallor och sådär som det var på 70-talet. Därför känns det extra bra att strutta ut från arbetet med en extra stor nyckelknippa och en lång och slängande sjal om mig.

Ja ok, jag antar att jag fortfarande leker vuxen.

Iallafall, när jag kom hem prick åtta steg jag förvånande nog in i en simhall och inte alls min lägenhet. Klorlukten var så påtaglig att jag nästan sket på mig av välbehag. Jag älskar simhallar, vill helst bosätta mig i en sådan och flyta runt i resten av mitt liv i en 25-gradig 25-metersbassäng. Jag har en teori om att många drömmer om samma som jag och faktiskt gör slag i saken då pensionen infaller. Det är därför så många äldre är rynkiga som russin. Ska jag med bli, hur fräsigt som helst.

Hur som helst så var det inget badhus här hemma utan bara Erik som tvättade den vita mattan i klorin. Det behövdes.

12040-353

Kommentarer:
Postat av: Martina

Påminner mig om att jag måste simma på kockums. Du svarar inte på mina facebook meddelande din cow! Fast de innehåller spännande Lundellstuff

2007-08-30 @ 09:16:06
Postat av: erika

sorry.. facebook och jag är lite trötta på varandra. Orkade inte svara. Men det var ganska spännande, jovisst. :)

Postat av: Kristin

Vi ses imorgon. Blä.

2007-09-02 @ 13:21:27
URL: http://volpina.blogg.se

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits