erikapik

Dagens bästa musik är Taxi Taxi. Som jag gillar tjejens röst. När jag var hos Kristin och pluggade i onsdags blev SiggeKatt helt förälskad i mig, han ville ligga nära och bli kelad med, så nära att han la sig rakt i min skrivbok och på min penna. Blev inte så mycket skrivet. Och så la han sig på min kofta också. Min svarta favoritkofta som jag lagade en knapp på samma dag, hos Kristin. Sigge gillade koftan och den blev helt full av vita små katthår. Tänkte inte så mycket på det, jag älskar katter och hår från dem stör mig inte alls. Men idag när jag satte på mig koftan igen (ja det är ju min favoritkofta, måste ha den ofta ofta) så började jag nysa. Och nysa. Och snora. Och nysa. Alldeles täppt i näsan blev jag. Nu är jag ytterst rädd för att ha blivit allergisk. Som sagt, jag älskar katter och planerar många katter i mitt liv. Allergi kan ta sig i brasan.

Jag tränade spinning igår. Blev ju alldeles kräkfärdig när jag spann förrförra veckan och fick gå på toa och andas och lugna kroppen. Där och då blev jag lite rädd för spinning och undrade om jag nånsin skulle våga igen. Denna vecka har jag spunnit spinnat två gånger, och har nu insett att jag nog är rädd för manliga tränare snarare än spinningen i sig. Tjejledare är lite mer på min nivå, liksom. Därmed inte sagt att alla tjejer är svaga små kräk, jag menar mest att de är bättre på att anpassa träningen till alla. Igår ledde tjejen ett fantastiskt bra pass, jag svettades verkligen på heela kroppen. Det tråkigaste med spinning är nog ändå att man inte får träningsverk av det. Jag vill ha ont i kroppen, så det verkligen känns att man har tränat så hårt att man är svag i benen efteråt. Det enda som händer efter spinning är att man lättare börjar svettas. Det är förvisso ett friskhetstecken, men jag vet inte hur lockande det är egentligen med en svettis i dagens provdockesamhälle. (Well, like I care).

Helgen vecka 48 kommer att bli tuff. Jag har ju tidigare ältat mina sömnproblem här. Kan säga att det har inte blivit bättre. Idag skulle jag egentligen varit hundpassare med start klockan nio. Det hade varit perfekt för mig att tvingas gå upp tidigt några dagar, tänk så mycket jag hade fått gjort. Nu blev det ingen hund och jag sov självklart återigen till elva. Hela veckan har alltså gått utan att jag hunnit göra något skolarbete alls. Och nä, det går inte att bestämma sig, inte om man heter Erika Svahn. Jag ställer klockor och jag lägger mig tidigare. Och jag keep sova to elva. Varenda dag. Imorgon ska jag och Erik hämta ett släp klockan tio i Almgården och sen hjälpa Kari att flytta resten av dagen. Ångesten har ridit min kropp hela veckan. Tänk om jag försover mig. Jag vågar inte ens tänka på den Svahnska vreden. Huga. Nä det blir till att ställa alla klockor på väckning (inklusive den arabiska böneklockan) samt placera dem lååångt ifrån min säng.

Nu ska jag försöka plugga lite på arbetstid. Lär ju inte få något annat att göra direkt.

Och just det, en sak till: Jag KAN inte varesig läsa eller höra uttrycket "i godan ro" utan att tänka "i grodan ro". Jäkla Rocky. Extremt roligt dock. Grodan, haha.