abc123 uppdat.
Tidningarna är tysta men Broder Daniel har förlorat en medlem. Första gången jag fick upp ögonen för Broder Daniel var i sjuan (vilket måste ha varit..-96?) på väg till Göteborg. Martina hade köpt tidningen POP och i den fanns en artikel om dem. Vi skulle gå på Liseberg med klassen, men vi ville hellre gå i skivaffärer och leta cd-singlar (på den tiden hade man inte råd med hela skivan) och när jag kom hem igen på natten hade jag fått nya idoler. Trots att vi sjöng Kung av sand när vi åkte förbi Halmstad. På sommaren var vi på Tivolirock för första gången och såg Broder Daniel för första gången. Vi stod i mitten, hade inte förstått att i mitten hoppar man och vill man se något får man ställa sig på höger sida långt fram (golden place). -97 såg jag, Helena och Marika BD på Emmabodafestivalen. De var sist ut och började spela vid halv fyra. Katastrofalt såklart, alla var fulla som svin och fullast var Henrik B som trillade ner från scenen flera gånger. Jag tyckte spelningen var fantastisk såklart, trots att jag var spiknykter hela festivalen (hur stod jag ut?). På den tiden bodde artisterna också på campingen, vi bodde några tält från BD och Yvonne (tror jag) och jag måste nog erkänna att jag aldrig stalkat någon så mycket som jag stalkade Henke den gången. Mindes saker han sagt i flera år. Han hade en rosa solhatt på sig och var extremt förtjust i den stjärnklara himeln. Såg när han kissade mot ett träd. Oh jezus, kom precis att tänka på när Henriks telefonnummer spred sig som en löpeld över internet. Gissa vem som ringde för att höra vad han sa på telefonsvararen? (skäms)
Iallafall..
Ville bara skriva att det är tråkigt, tragiskt det som har hänt. Klart vi kommer att komma ihåg er:
Och nä, det är alltså inte Henrik som dött..
Det känns liksom konstigt. Broder Daniel är ju ett av dem där banden. Som man tyckt så mycket om att man nånstans får för sig att man har en personlig relation. och det har man ju inte. och då blir det ännu konstigare. men det är väl fint att man blir ledsen över nåt tragiskt ändå.
Fan vad vi var unga och dumma på den där konserten. Till höööger people, till höööger!
Men, var inte Martina med på konserten i Emmaboda? Kanske lika bra för henne iofs. Jag led.
Hon blev ju skjuk samma morgon vi skulle dit o fick stanna hemma, det var bara du o jag o marika som åkte dit. remember??
...jag fick en riktig klump i magen när jag läste det. tänker på min första broder daniel-konsert på hultsfred -95. hela bandet satt i ring på golvet och spelade son of st jacobs som sistalåt.