trots

Vi har undrat ett tag vem Set har blivit. Ett tag sa han ett rungande JAAA till allt man föreslog. Well, those days are gone. Nu är det NEJ nästan ens innan han hört vad man vill ha sagt. Han får utbrott som varar länge. Blir alldeles svart i ögonen och okommunicerbar. Inatt låg han och gråtskrek till klockan tre. Då var jag nära att få nog och lägga honom ute i hissen. Mat är ett gissel, kan gå åt helvete om gaffeln ligger bara liiiiite fel eller nåt annat blir dumt. Suck och stön. Vi gick och pratade om detta idag när han skulle somna i vagnen (tog två timmar) och undrade om vi gjort fel nånstans och vad vi ska göra för att få det bra igen.

 

Så kom jag på att jag fick Trotsboken av mamma när jag skulle föda barn. Och satan ta mig, det var som om att det var Set de beskrev. Klockrent. Stämde på alla punkter. Även vår oro. Och det var så jäkla skönt att läsa. Vi har inte gjort fel eller rätt, tvåårstrotset är nånting man ska ta sig igenom och det är lättare för vissa barn och svårare för andra. Lilla Set har det inte lätt. Inte vi heller. Håller tummarna för att Danmarksresan går smärtfritt, inte kul att väcka en hel camping med en tvåårings vrål direkt.

 

Klockan är halv tolv. Vi ska packa och sy ett skoskydd till bilen. Better göra it. Fridens.


Kommentarer:
Postat av: Helena

Skoskydd? Vad är det? För bilen eller era tassar eller kanske både och? Nästa vecka har jag semester, kanske vi kan pyssla lite då?

2011-08-03 @ 09:00:31
Postat av: Josefin

Jag vet hur ni har det, det är jobbigt emellanåt. Igår RÅKADE jag blanda pastan med såsen....ni kan ju tänka er....

2011-08-03 @ 11:08:52

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits